Flashback World
Hittat på flashback.se
http://www.flashback.info/showthread.php?t=663000
"Luce Macahan" postar en tråd om tatuering den 22 april i år klockan 20.08. "Fyller 18 om en vecka och har bestämt mig för att skaffa en tatto på vaden. En typ, pinuppa aktig. Avklädd tjej. Men hur snyggt är det med en sån på det stället? [...]"
"svenneB" finner sig direkt 20.13: "Fyller 18 om en vecka
Är det inte 18års gräns här??" (på flashback, min anm.)
"Sergeanten" inflikar nio minuter senare: "Adios amigo!"
Moderatorn MisterGG skriver 20.23: "japp hej hej! Välkommen om en vecka. /Mod"
Luce Macahan blir avstängd.
Humor.
http://www.flashback.info/showthread.php?t=663000
"Luce Macahan" postar en tråd om tatuering den 22 april i år klockan 20.08. "Fyller 18 om en vecka och har bestämt mig för att skaffa en tatto på vaden. En typ, pinuppa aktig. Avklädd tjej. Men hur snyggt är det med en sån på det stället? [...]"
"svenneB" finner sig direkt 20.13: "Fyller 18 om en vecka
Är det inte 18års gräns här??" (på flashback, min anm.)
"Sergeanten" inflikar nio minuter senare: "Adios amigo!"
Moderatorn MisterGG skriver 20.23: "japp hej hej! Välkommen om en vecka. /Mod"
Luce Macahan blir avstängd.
Humor.
"Jamen, jag är ju kvinnan i hans liv"
Sitter och slöbläddrar bland familjeliv.se:s forumtrådar... Hittar en tråd där första inlägget är mycket enkel: Misshandel/Våld: "Kan dem sluta?"
Och sedan kommer det. Trådstartaren får stryk 1-2 gånger i veckan, han har sagt två gånger att han ska sluta - när hon sagt att hon inte orkar mer - och hon säger minsann ifrån när han slår så han ska fatta att han gör fel. Nu var det 13 dagar sen - nej förlåt, längre ner ändrades det till 9 - han sist misshandlade henne. Hon ska HJÄLPA honom och han hade faktiskt en svår uppväxt. Han RÅR INTE FÖR ATT HAN BLIR ARG. Och han vill ju förändras, han gick ju faktiskt till en psykolog för att prata men vände i dörren, så han har ju försökt, en gång för länge sen.
Nu har de bestämt att han ska ta en promenad när han blir arg eller slå på en boxningssäck. Och när han skärpt till sig ska de gifta sig. För hon är faktiskt kvinnan i hans liv som han älskar och som han hellre tar livet av sig för än gör illa...(???) Bla, bla, bla...
Jag förstår det verkligen inte. Efter alla år av litteratur, filmer, alla reportage, alla studier om kvinnomisshandel så finns det FORTFARANDE kvinnor som försvarar och vill "hjälpa" sina män som slår dem, spottar på dem, förnedrar dem, hotar dem, tar stryptag för att de ber om diskhjälp när de är nyförlösa, vill döda dem, som ger deras barn en otrygg uppväxt och som kallar dem för jävla hora när de köpt fel sorts chips. "De kan förändras, bara de vill?!" Så de ville inte lägga av med att slåss tidigare alltså?
Kan man vara medberoende i ett misshandelsförhållande?
Den anonyme tjejen som jag skrev om ovan skriver glatt och hoppfullt och övertygar alla sina forumkamrater att hon verkligen tror att han kommer förändras med hennes egenhändigt påhittade behandlingsterapi. Meddelar lyriskt att de tar en dag i taget och hon ser det som deras gemensamma problem - hans misshandel av henne - precis som vilken vanlig relationskris som helst. Jag bara undrar om hon kommer skriva ett nytt inlägg den dagen han faktiskt sparkar in magen på henne och inte slutar bara för att hon som senast påminner om att de befinner sig i bebisverkstad och kanske är med barn. Att forumtråden dör ut... Att hon slutar berätta - ens för okända internatanvändare -, att hon slutligen enbart bagatelliserar, förnekar, döljer... Bara för att han skallat bort hennes sista hopp om en misshandelfri vecka.
"Det som sägs på familjeliv.se stannar på familjeliv.se" brukar det heta. Inte i min värld dock.
Och sedan kommer det. Trådstartaren får stryk 1-2 gånger i veckan, han har sagt två gånger att han ska sluta - när hon sagt att hon inte orkar mer - och hon säger minsann ifrån när han slår så han ska fatta att han gör fel. Nu var det 13 dagar sen - nej förlåt, längre ner ändrades det till 9 - han sist misshandlade henne. Hon ska HJÄLPA honom och han hade faktiskt en svår uppväxt. Han RÅR INTE FÖR ATT HAN BLIR ARG. Och han vill ju förändras, han gick ju faktiskt till en psykolog för att prata men vände i dörren, så han har ju försökt, en gång för länge sen.
Nu har de bestämt att han ska ta en promenad när han blir arg eller slå på en boxningssäck. Och när han skärpt till sig ska de gifta sig. För hon är faktiskt kvinnan i hans liv som han älskar och som han hellre tar livet av sig för än gör illa...(???) Bla, bla, bla...
Jag förstår det verkligen inte. Efter alla år av litteratur, filmer, alla reportage, alla studier om kvinnomisshandel så finns det FORTFARANDE kvinnor som försvarar och vill "hjälpa" sina män som slår dem, spottar på dem, förnedrar dem, hotar dem, tar stryptag för att de ber om diskhjälp när de är nyförlösa, vill döda dem, som ger deras barn en otrygg uppväxt och som kallar dem för jävla hora när de köpt fel sorts chips. "De kan förändras, bara de vill?!" Så de ville inte lägga av med att slåss tidigare alltså?
Kan man vara medberoende i ett misshandelsförhållande?
Den anonyme tjejen som jag skrev om ovan skriver glatt och hoppfullt och övertygar alla sina forumkamrater att hon verkligen tror att han kommer förändras med hennes egenhändigt påhittade behandlingsterapi. Meddelar lyriskt att de tar en dag i taget och hon ser det som deras gemensamma problem - hans misshandel av henne - precis som vilken vanlig relationskris som helst. Jag bara undrar om hon kommer skriva ett nytt inlägg den dagen han faktiskt sparkar in magen på henne och inte slutar bara för att hon som senast påminner om att de befinner sig i bebisverkstad och kanske är med barn. Att forumtråden dör ut... Att hon slutar berätta - ens för okända internatanvändare -, att hon slutligen enbart bagatelliserar, förnekar, döljer... Bara för att han skallat bort hennes sista hopp om en misshandelfri vecka.
"Det som sägs på familjeliv.se stannar på familjeliv.se" brukar det heta. Inte i min värld dock.
13.52
Nu har de åkt, hela bunten. Eller knippe, snarare, för de var bara tre. Christian kom hem över lunchen och käkade baguetter och Risifruttin med oss, och for sedan tillbaka till lagret. Jenny fixade sig och gick ner till den röda Mercan och innan hon släckt sin cigg kramades vi hej då. Det var kul att ha henne här, hon ordnade middag igår och var allmänt gullig (och lite gnällig, dock på ett gulligt sätt då?). Och hon verkade ha haft roligt på sin klassåterförening igår kväll, svägerskan min. Sist följde jag med Malin till tåget som gick 13.52 och det var sorgligt, det var skönt att ha 'na här.
Dagen-efter-dag idag är det ver-kli-gen. Trots ingen alkohol är jag lite seg. Det är söndag och har kvar lite mascara under ögonen. Helst vill jag bara ligga och titta på repriserna av lördagens kvällsunderhållning men de verkar ha tagit slut. Det blev mycket shoppa av igår. Köpte en snygg blå klänning på Vero Moda, svarta leggings och en grå topp som jag bär nu. Malin hittade en tjusig röd topp/linne eller vad det kallas; halterneckslinne kanske. Den bar hon på kvällen när vi skulle träffa fredagens gäng som vi bekantade oss med. En ny trevlig (finns det inget annat ord?) grabb var tillsatt och vi spelade biljard och sedan blev det faktiskt film hemma hos en av dem på Hushagen. Rätt lugnt. Innan dess åkte vi även förbi gamla Tjärna där det visst fanns en inrökt underjordisk där en massa svartrockare höll till och hade fest. Där brände vi en skiva och åkte sedan vidare. Man ska inte lita för mycket på främlingar, men jag ringde Christian och berättade vart vi skulle, in case of, liksom. Sedan fick jag en smula Ågren men fick hans OK och även om jag själv skulle bli solbränd av svartsjukan om en liknande situation skedde med respektive tre yngre brudar kändes det ganska bra ändå, jag menar, vi hade det bara trevligt och Malin skulle ju få ut det bästa av Borlänge nu innan jag flyttar. Dock kändes det lite creepy att en av dem kände igen mig från jobbet, att han sett mig i en kassa men jag inte har en aning om vem han var. Det kanske är lite av ett kändis-syndrom som butiksjobbare känner av. Men det var bara ql.
Nu blire fan repriser... Ha det gott, alla läsare, denna regniga höstlika sunnudagr.
Dagen-efter-dag idag är det ver-kli-gen. Trots ingen alkohol är jag lite seg. Det är söndag och har kvar lite mascara under ögonen. Helst vill jag bara ligga och titta på repriserna av lördagens kvällsunderhållning men de verkar ha tagit slut. Det blev mycket shoppa av igår. Köpte en snygg blå klänning på Vero Moda, svarta leggings och en grå topp som jag bär nu. Malin hittade en tjusig röd topp/linne eller vad det kallas; halterneckslinne kanske. Den bar hon på kvällen när vi skulle träffa fredagens gäng som vi bekantade oss med. En ny trevlig (finns det inget annat ord?) grabb var tillsatt och vi spelade biljard och sedan blev det faktiskt film hemma hos en av dem på Hushagen. Rätt lugnt. Innan dess åkte vi även förbi gamla Tjärna där det visst fanns en inrökt underjordisk där en massa svartrockare höll till och hade fest. Där brände vi en skiva och åkte sedan vidare. Man ska inte lita för mycket på främlingar, men jag ringde Christian och berättade vart vi skulle, in case of, liksom. Sedan fick jag en smula Ågren men fick hans OK och även om jag själv skulle bli solbränd av svartsjukan om en liknande situation skedde med respektive tre yngre brudar kändes det ganska bra ändå, jag menar, vi hade det bara trevligt och Malin skulle ju få ut det bästa av Borlänge nu innan jag flyttar. Dock kändes det lite creepy att en av dem kände igen mig från jobbet, att han sett mig i en kassa men jag inte har en aning om vem han var. Det kanske är lite av ett kändis-syndrom som butiksjobbare känner av. Men det var bara ql.
Nu blire fan repriser... Ha det gott, alla läsare, denna regniga höstlika sunnudagr.
Napp
Just kommit hem... Malin är här och hälsar på och vi fixade oss en utekväll - följd: jag har huvudvärk och Malin ilar till vardagsrummet och sms:ar.
Vi startade med kycklingmiddag och gick sedan runt på stan och letade efter något ställe som passade. Efter kanske en halvtimme av cirklar slank vi in på Bakfickan och satt och pratade med en varsin cider framför oss. Efter några timmar kom det fram ett trevligt gäng killar som vi sedan följde med till Flamingo (inte utan protester då stans alla artonåringar samlas där, och de kände sig gamla med sina tjugosex år) - där Malin fick napp :) Jepp, ni får bombardera henne med frågor, tjejer, nu ska jag sova - krypa ner till den trötte sambon som ska upp om tre timmar och jobba. Jag som var så elak och nekade efterfest... u-uh! Men de ska visst leta jeans imorgon åt den lycklige herrn så jag får väl hänga på och vara ett happy femte hjul. Natti natt.
Vi startade med kycklingmiddag och gick sedan runt på stan och letade efter något ställe som passade. Efter kanske en halvtimme av cirklar slank vi in på Bakfickan och satt och pratade med en varsin cider framför oss. Efter några timmar kom det fram ett trevligt gäng killar som vi sedan följde med till Flamingo (inte utan protester då stans alla artonåringar samlas där, och de kände sig gamla med sina tjugosex år) - där Malin fick napp :) Jepp, ni får bombardera henne med frågor, tjejer, nu ska jag sova - krypa ner till den trötte sambon som ska upp om tre timmar och jobba. Jag som var så elak och nekade efterfest... u-uh! Men de ska visst leta jeans imorgon åt den lycklige herrn så jag får väl hänga på och vara ett happy femte hjul. Natti natt.
Meningen med livet
Meningen med livet
En essä av Kattungejäveln
En essä av Kattungejäveln
Meningen med livet. Det är att rädda alla människor man möter. Rädda dem från att dö.
"Hur då?", tänker ni då. "Jag utför ju hjältedåd som mun-mot-munmetoden typ en gång var tredje decennium - max."
Jo, men det ska jag tala om för dig, att om en människa vaknar på morgonen, går utanför dörren, går runt ute i världen och sedan går hem, slår på teven eller datorn, tittar i sitt fotoalbum och lyssnar på sin musik, klappar sin hund och går och lägger sig - utan att mötas av en bekräftande hälsning, ett leende, en positiv röst, ögonkontakt, en vänlig gest, någon slags respons på att man finns och att man har ett värde över noll - då dör man, jag lovar.
Det hänger inte på ett "gå före du" eller ett brev som kom i tid för en gångs skull utan flera stycken räddningar i regelbunden upprepning. Där till och med ett "farbror Jan 1933" som står präntat på baksidan av ett gammalt, gulnat fotografi så att man just idag skulle informeras om vem denne man var - 70 år senare, omedvetet producerar en liten puff till hjärtat att fortsätta slå på den som fått sin undran besvarad.
Jag skrev igår ett "you made my day" till kunden som inte gnällde över vår ser-du-ung-ut-visa-leg-policy, men det var egentligen inte bara han som räddade mig, utan alla som inte direkt försökte komma åt mig. Hade han INTE varit tillmötesgående hade jag naturligtvis inte gått och trillat av pinn. Sådant stor ansvar har få. Men hade INGEN varit det minsta tillmötesgående, ingen hade hälsat, ingen hade lagt märke till mig, ingen hade gett sken av att jag var det minsta önskad, till och med telefonkön till CSN var så meterlång så att de hann stänga slussen precis när det var min tur - ja då hade jag varit döende. Ja, till och med när nyckeln krånglar i låset och bordet i personalrummet inte är avtorkat när jag ska äta, kan det vara droppen som får giftbägaren att svepas.
Vem kan veta att just hon är den sista personen det hänger på?
Så tänk på det, allihop. Meningen med livet är inte att föda fler barn, måla vackra tavlor till loppisförsäljning, starta ett företag, ha roligt eller starta ett barnhem i Ryssland. Meningen med livet är att rädda alla människor man kan.
Jay firar Valentine's Day
Hur vågar femman köra ett två månader gammalt Tonight Showavsitt? Där satt Jay Leno och pratade alla-hjärtan-dagsfirande med någon Jumperhunk och trodde att ingen märkte något. Och så läste han högt ur brev som barn skrivit om presidenten som ur valfritt Bolibompaprogram. Tillsammans med någon simpel "kul" filmsketch med Bush var det lite lågvattenmärke över hela avsnittet, tycker jag.
Igår var det full fart bland kommentarerna. Många nya lämnade fotspår - mer sånt!
Förresten, innan någon hinner zappa till en annan blogg, så tänker jag bara säga att jag tror att republikanernas John McCain blir USAs näste president; bara för att svenska medier bara rapporterar och hoppas på en demokrat som Barack Obama eller Hillary Clinton, och svenskarna har ingen rösträtt over seas. I Sverige hade de sistnämnda setts som de värsta av moderatkvinnor, men i USA är de fortfarande alldeles för liberala för att riktigt bli betrodda presidentposten. Tyvärr. Jag hoppas men tror inte att Obama vinner. Det är väl ändå samma skrot och korn och skit, får jag trösta mig med, vem det än blir.
Apropå hunkar (syftade på Hayden Christensen och inte Obama) så var det en som handlade av mig idag. Eller, han försökte. Tyvärr tog han ett ciggpaket och jag bad om leg. Tyvärr nr 2 hade han visst glömt legitimationen i bilen. Han erbjöd sig dock vänligt sinnad som han var att gå ut och hämta det, och sedan gjorde han det med ett leende. Jag blev så glad. Tydligen skulle "de bli arga hemma annars" och jag antar att det fanns en röksugen dam som väntade, det gör det i många fall har jag märkt. När han kom tillbaka var han visst född 1976 så jag hade förstått om han blivit arg. Men inte då. Tack, o du främling. Din höga toleransnivå made my day.
Igår var det full fart bland kommentarerna. Många nya lämnade fotspår - mer sånt!
Förresten, innan någon hinner zappa till en annan blogg, så tänker jag bara säga att jag tror att republikanernas John McCain blir USAs näste president; bara för att svenska medier bara rapporterar och hoppas på en demokrat som Barack Obama eller Hillary Clinton, och svenskarna har ingen rösträtt over seas. I Sverige hade de sistnämnda setts som de värsta av moderatkvinnor, men i USA är de fortfarande alldeles för liberala för att riktigt bli betrodda presidentposten. Tyvärr. Jag hoppas men tror inte att Obama vinner. Det är väl ändå samma skrot och korn och skit, får jag trösta mig med, vem det än blir.
Apropå hunkar (syftade på Hayden Christensen och inte Obama) så var det en som handlade av mig idag. Eller, han försökte. Tyvärr tog han ett ciggpaket och jag bad om leg. Tyvärr nr 2 hade han visst glömt legitimationen i bilen. Han erbjöd sig dock vänligt sinnad som han var att gå ut och hämta det, och sedan gjorde han det med ett leende. Jag blev så glad. Tydligen skulle "de bli arga hemma annars" och jag antar att det fanns en röksugen dam som väntade, det gör det i många fall har jag märkt. När han kom tillbaka var han visst född 1976 så jag hade förstått om han blivit arg. Men inte då. Tack, o du främling. Din höga toleransnivå made my day.
Saker som STÖR och hur JAG GÖR
Rättsekonom startar spel i Giraffen. Jag går in och han är helt tyst. "Ge besked då" fräser jag. "Starta eller neka". Sedan lämnar jag spelet. Varför starta spel när man ändå bara sitter och väntar på att folk med lägre rating går ur? Själv har jag inte alltid ljud på så jag missar när folk vill spela eftersom jag inte hör det där plinget.
SSABs rök stiger till himlen i natten, likt en blekrosa demon som sakta lämnar sin jordkropp. Tänk att ingen bryr sig om att rökmoln växer sådär läskigt - i skepnad av vilket giftmoln som helst. Själv tycker jag att det nästan är vackert... och ett tecken på att livet sjuder därborta i stora stålverket.
Emos. Det är ingen livsstil. Bara ett töntigt nyord. Låt 13-åringarna vara. Själv ser jag med dolf förtjusning på alla dessa små nymfer som törs sticka ut, som kanske har häftigt neonfärgat hår, barnsliga handväskor, små korta svarta kjolar med trasiga nätstrumpor och hårt sminkade små ansikten. Och så har de matteläxor och biter på naglarna som vilka ungdomar som helst. Själv på högstadiet var jag jättenervös för att ha håret i hästsvans, av rädsla att "sticka ut". Klart att jag kan beundra.
En sak som inte stör lyder som följer...
Sigur Rós är onaturligt bra. Staralfur och Hoppípolla och speciellt Sæglópur är bland de snyggaste låtarna i världen. Och jaaaaa, låtar kan vara snygga precis som de kan vara vackra. Just ur Sæglópur gillar pojkvännen de första två minuterna medan jag får rysningar av 01:54-delen, den del som han anser vara för vanlig och som alla andra låtar...NOT.
Om samiska är vackert, Eve, måste jag säga att isländska slår allt.
SSABs rök stiger till himlen i natten, likt en blekrosa demon som sakta lämnar sin jordkropp. Tänk att ingen bryr sig om att rökmoln växer sådär läskigt - i skepnad av vilket giftmoln som helst. Själv tycker jag att det nästan är vackert... och ett tecken på att livet sjuder därborta i stora stålverket.
Emos. Det är ingen livsstil. Bara ett töntigt nyord. Låt 13-åringarna vara. Själv ser jag med dolf förtjusning på alla dessa små nymfer som törs sticka ut, som kanske har häftigt neonfärgat hår, barnsliga handväskor, små korta svarta kjolar med trasiga nätstrumpor och hårt sminkade små ansikten. Och så har de matteläxor och biter på naglarna som vilka ungdomar som helst. Själv på högstadiet var jag jättenervös för att ha håret i hästsvans, av rädsla att "sticka ut". Klart att jag kan beundra.
En sak som inte stör lyder som följer...
Sigur Rós är onaturligt bra. Staralfur och Hoppípolla och speciellt Sæglópur är bland de snyggaste låtarna i världen. Och jaaaaa, låtar kan vara snygga precis som de kan vara vackra. Just ur Sæglópur gillar pojkvännen de första två minuterna medan jag får rysningar av 01:54-delen, den del som han anser vara för vanlig och som alla andra låtar...NOT.
Om samiska är vackert, Eve, måste jag säga att isländska slår allt.
Avis
Jag är så avundsjuk på Eve. I söndags när jag bara jobbade och goffade i mig godis - nicht samtidigt - hann hon åka på dagsutflykt till både Norge och Finland och se vackra berg torna upp framför henne. Och jag är så avis på Nilla som ska till Tokyo och hälsa på Ems, en tripp till Tokyo låter så glamoröst så det svämmar över i bubbelsodan. Själv åkte jag i 110 till Falun och pratade med Daniel på reservdelar på Ford. Mitt liv är lika spännande som en rastplats i Avesta... utan sittplats.
13 timmar sov jag inatt. Somnade en halvtimme in i Pretty Woman som var så ocool med alla sina trista 80-tals-dialoger, och vaknade en timme senare 22.45 och släntrade in i badrummet och drog ur linserna som fastnat på ögonen. Sedan damp jag i säng och steg inte upp förrän vid halv tolv idag. Tur att jag inte börjar förrän klockan sexton imorgon, för så pigg som jag är nu så kommer inte läggdags infalla sig förrän om ett bra tag.
Vet ni hur låg jag är, förresten? Jo. Jag har skrivit i Blondinbellas kommentarer bara för att länka min blogg. och besöksstatistiken steg från 16 till... makalösa 24 på fyra timmar. Inte en helt lyckad manöver alltså. Och undrar hur många av dessa tjugofyra som är felklick eller nära och kära ur verkliga livet?
Snart blir det "middag" med bakad potatis och skagenröra för två. Och nej, jag är inte gravid som en arbetskamrat trodde för att jag spydde häromnatten - jag hade bara ätit för många pumpakärnor tror jag, ca 100 gram var visst en aning för mycket för min mage. Utan den här skagenröran ska killen tycka om och det blir en middag för två personer ikväll till skillnad från min laxmiddag igår.
Och juste. Jag har gjort en ansats till att föra ihop min käre Eric Hasso, filmaren, med min kära syster Stina - rent proffessionellt. Ibörjan får hon nog bara iaktta när han kör sitt frilansande och dokumenterar köande pojkar till någon tv-spels-release, men jag hoppas hon får en hel del matnyttiga tips.
Om ni inte har gjort det så lyssna på den arga tanten "nattugglan" i inlägget under.
[Uppdatering 01.24 den 22 april: Under dagen fick jag 28 unika läsare. Hej på er. Nästan så jag kan samla er i mitt vardagsrum och läsa sagor.]
13 timmar sov jag inatt. Somnade en halvtimme in i Pretty Woman som var så ocool med alla sina trista 80-tals-dialoger, och vaknade en timme senare 22.45 och släntrade in i badrummet och drog ur linserna som fastnat på ögonen. Sedan damp jag i säng och steg inte upp förrän vid halv tolv idag. Tur att jag inte börjar förrän klockan sexton imorgon, för så pigg som jag är nu så kommer inte läggdags infalla sig förrän om ett bra tag.
Vet ni hur låg jag är, förresten? Jo. Jag har skrivit i Blondinbellas kommentarer bara för att länka min blogg. och besöksstatistiken steg från 16 till... makalösa 24 på fyra timmar. Inte en helt lyckad manöver alltså. Och undrar hur många av dessa tjugofyra som är felklick eller nära och kära ur verkliga livet?
Snart blir det "middag" med bakad potatis och skagenröra för två. Och nej, jag är inte gravid som en arbetskamrat trodde för att jag spydde häromnatten - jag hade bara ätit för många pumpakärnor tror jag, ca 100 gram var visst en aning för mycket för min mage. Utan den här skagenröran ska killen tycka om och det blir en middag för två personer ikväll till skillnad från min laxmiddag igår.
Och juste. Jag har gjort en ansats till att föra ihop min käre Eric Hasso, filmaren, med min kära syster Stina - rent proffessionellt. Ibörjan får hon nog bara iaktta när han kör sitt frilansande och dokumenterar köande pojkar till någon tv-spels-release, men jag hoppas hon får en hel del matnyttiga tips.
Om ni inte har gjort det så lyssna på den arga tanten "nattugglan" i inlägget under.
[Uppdatering 01.24 den 22 april: Under dagen fick jag 28 unika läsare. Hej på er. Nästan så jag kan samla er i mitt vardagsrum och läsa sagor.]
Favorit i repris: Nattugglan
www.flata.net/nattuggla.mp3
"Teleröst:
Spelades i torsdag tjugo tre augusti klockan två fyra förmiddag.
Kvinna:
Ja jag vill ha svar på varför det är flera program på P4 på radion nu mitt i natten. Klockan är två noll tre, och jag har?det går inte och få in nåt annat än dubbelprogram. Faan att allting bara är fel jämt och jämt och jämt. Jag blir så jävla less på de här, det är bara störningar och störningar och betalt ska ni ha för de.
Hur ska jag få veta när ni ringer upp mig om jag nu skulle lämna telefonnummer då?!! Jag vill ha ett svar direkt. NUU vill jag ha ett svar!!! Jag blir så jävla arg på all sån här jävla skit jämt. Dyrare och dyrare blir det allting, och sämre och sämre och sämre och sämre. Det är ju ingen kvalitet på nånting. Det går inte och höra på tv, det går inte och se programmen (?), det går inte och lyssna på radio, det går ingenting, det är bara fel och fel på allt det här jävla felen och höjda avgifter i ett kör. LÄGG AV MED DET HÄR OCH FÖRSÖK OCH SKIT I ALLA DE HÄR NYMODIGHETERNA, FÖRSÖK OCH FÅ DET SOM HAR VARIT GAMMALT OCH FUNGERA FÖRST INNAN NI GER IN PÅ ALLA DE HÄR JÄVLA INTERNETHELVETENA OCH JÄVLA SKITEN, OCH TEKNIKEN HIT OCH SMS DIT OCH JÄVLA SKIT HIT OCH DIT!!!. HAR NI HÖRT NU ATT JAG ÄR FÖRBANNAD!!! OCH LAGA TILL DET HÄR RADION JÄVLA OMGÅENDE. JAG SKA HÖRA NATTRADION, OCH JAG SKA HA DEN IFRED!!! FÖRBANNAT!!!!!
*Klick*
Telefonröst:
För att spara tryck ett
/slut"
Befriande ilska.
Idag har jag förresten kört till Falun och fått tag på en reparationssats till billåset... till slut. Och så slank vi in på Citygross och handlade en massa. Bland annat bakpotatis som vi ev. ska ha till middag idag och så köpte jag en burk Cherry Coke - mums! Snuttefilten köpte även prinskorv som vi åt till lunch. Och sallad och ingredienser till sallad, men det tar vi imorgon istället. Ständigt denna matfråga som ska lösas för varje dag.
"Teleröst:
Spelades i torsdag tjugo tre augusti klockan två fyra förmiddag.
Kvinna:
Ja jag vill ha svar på varför det är flera program på P4 på radion nu mitt i natten. Klockan är två noll tre, och jag har?det går inte och få in nåt annat än dubbelprogram. Faan att allting bara är fel jämt och jämt och jämt. Jag blir så jävla less på de här, det är bara störningar och störningar och betalt ska ni ha för de.
Hur ska jag få veta när ni ringer upp mig om jag nu skulle lämna telefonnummer då?!! Jag vill ha ett svar direkt. NUU vill jag ha ett svar!!! Jag blir så jävla arg på all sån här jävla skit jämt. Dyrare och dyrare blir det allting, och sämre och sämre och sämre och sämre. Det är ju ingen kvalitet på nånting. Det går inte och höra på tv, det går inte och se programmen (?), det går inte och lyssna på radio, det går ingenting, det är bara fel och fel på allt det här jävla felen och höjda avgifter i ett kör. LÄGG AV MED DET HÄR OCH FÖRSÖK OCH SKIT I ALLA DE HÄR NYMODIGHETERNA, FÖRSÖK OCH FÅ DET SOM HAR VARIT GAMMALT OCH FUNGERA FÖRST INNAN NI GER IN PÅ ALLA DE HÄR JÄVLA INTERNETHELVETENA OCH JÄVLA SKITEN, OCH TEKNIKEN HIT OCH SMS DIT OCH JÄVLA SKIT HIT OCH DIT!!!. HAR NI HÖRT NU ATT JAG ÄR FÖRBANNAD!!! OCH LAGA TILL DET HÄR RADION JÄVLA OMGÅENDE. JAG SKA HÖRA NATTRADION, OCH JAG SKA HA DEN IFRED!!! FÖRBANNAT!!!!!
*Klick*
Telefonröst:
För att spara tryck ett
/slut"
Befriande ilska.
Idag har jag förresten kört till Falun och fått tag på en reparationssats till billåset... till slut. Och så slank vi in på Citygross och handlade en massa. Bland annat bakpotatis som vi ev. ska ha till middag idag och så köpte jag en burk Cherry Coke - mums! Snuttefilten köpte även prinskorv som vi åt till lunch. Och sallad och ingredienser till sallad, men det tar vi imorgon istället. Ständigt denna matfråga som ska lösas för varje dag.
Min förebild förtjänar mer
Eisa får 18.000 kronor i månaden. För att vara stressad, få ont i rygg och axlar, ha ansvar för folks liv och vara genuint varm och trevlig uppepå det. Jag som följt henne sen sista året på högskolan vet hur jobbet sliter på henne; psykiskt och fysiskt.
Min lön låg på 16.112 kronor när jag sist jobbade som ett vårdbiträde, alltså inte ens undersköterska. Men hon är sjuksköterska, sex år äldre och har studerat på högskolan i tre år. Då är 18.000 väldigt lite...
Hon är samtidigt en av mina förebilder. Och min förebild förtjänar mer. Vilken väg som än väljs - vilken ideoligi som följs eller ur vilken pung pengarna tas - så är det orimligt att en sjuksköterska tjänar så lite och det måste ske en förändring. Ibland tjänar en ssk till och med mindre än en undersköterska på samma avdelning, så är det i Eisas fall.
And I got news for you, mister - Florence Nightingale är död!
Min lön låg på 16.112 kronor när jag sist jobbade som ett vårdbiträde, alltså inte ens undersköterska. Men hon är sjuksköterska, sex år äldre och har studerat på högskolan i tre år. Då är 18.000 väldigt lite...
Hon är samtidigt en av mina förebilder. Och min förebild förtjänar mer. Vilken väg som än väljs - vilken ideoligi som följs eller ur vilken pung pengarna tas - så är det orimligt att en sjuksköterska tjänar så lite och det måste ske en förändring. Ibland tjänar en ssk till och med mindre än en undersköterska på samma avdelning, så är det i Eisas fall.
And I got news for you, mister - Florence Nightingale är död!
Det godaste jag ätit
Tänk att en liten laxfilé som bara fått på sig lite salt, olivolja och peppar, och stått i 200 grader kan vara så gott! Gick runt på lilla Tempo hur länge som helst och funderade och kikade i frysdisken - och det är en konst ska jag säga er för det är knappast ett varuhus det där. Till slut blev det ingredienserna till den middag jag just nu avnjuter - lax i ugn med kokt potatis och romsås. Inget för smågrabbar så det här äter jag när sambon är på lagret!
Igår var vi som sagt och grillade i Säter. I Solvarbo befann sig visst Berkas brorsa, han fyllde 21, och när han handlade av mig samma dag hade han sagt att vi kunde komma förbi om vi ville. Dock åkte vi direkt hem istället. Jag hade inget smink och Christian ingen öl... haha... Ingen ursäkt tycker Berka på msn men han ska inte säga något för han försökte mörda mig inatt med världens största järnrör!!! Visserligen bara en dröm. Men ändå.
Det är sällan någon säger att jag har humor, de flesta säger motsatsen. Dock sa en liten sexåring jag vaktade idag på jobbets barnpassning att jag var rolig. "Du är rolig", sa hon. Ofta skojar jag astråkigt med barnen, så de tittar bara dumt på mig och säger något i stil med "jaha" med ett efterföljande "min pappa gör smörgåsar med skinka på" eller något annat ointressant... Fast idag när vi satt med duplot och hade en massa zoo och djurskötare så letade hon plötsligt efter giraffens unge. Jag pekade på mannen med den gula hatten som är "pappa" till Nicke Nyfiken, ni vet, och sa "där är han". Då skrattade hon faktiskt och sa "Du är rolig!" Så där hör ni, kattungejuvelen har humor likt en drottning och kan roa en liten kritisk sexåring, minsann!
Igår var vi som sagt och grillade i Säter. I Solvarbo befann sig visst Berkas brorsa, han fyllde 21, och när han handlade av mig samma dag hade han sagt att vi kunde komma förbi om vi ville. Dock åkte vi direkt hem istället. Jag hade inget smink och Christian ingen öl... haha... Ingen ursäkt tycker Berka på msn men han ska inte säga något för han försökte mörda mig inatt med världens största järnrör!!! Visserligen bara en dröm. Men ändå.
Det är sällan någon säger att jag har humor, de flesta säger motsatsen. Dock sa en liten sexåring jag vaktade idag på jobbets barnpassning att jag var rolig. "Du är rolig", sa hon. Ofta skojar jag astråkigt med barnen, så de tittar bara dumt på mig och säger något i stil med "jaha" med ett efterföljande "min pappa gör smörgåsar med skinka på" eller något annat ointressant... Fast idag när vi satt med duplot och hade en massa zoo och djurskötare så letade hon plötsligt efter giraffens unge. Jag pekade på mannen med den gula hatten som är "pappa" till Nicke Nyfiken, ni vet, och sa "där är han". Då skrattade hon faktiskt och sa "Du är rolig!" Så där hör ni, kattungejuvelen har humor likt en drottning och kan roa en liten kritisk sexåring, minsann!
+ Pretty Woman på TV ikväll. Filmen alla har sett förutom jag... eller, det var länge sedan
- Syrran som trodde att föräldrarna var på Gotland fast de var i Skara. Stor koll, syrran!
Rrrr... Rotkäppchen
Moj Punahilkka!
Little Red Riding Hood är ett på tok för långt namn för en liten tös; hade hon haft mormor på en ranch så kanske... Rotkäppchen låter som en bestraffningsmetod. Le Petit Chaperon rouge som en blaskig parfym.
Rödluvan bonnigt. Cappuccetto Rosso ett alternativ till cappuccino som precis ska lanseras på Stockholms kaféer och som hyllas av ointernationellt gångbara Schulmans. Och trots att finskan oftast levererar de fulaste översättningarna uteser jag Punahilkka till vinnaren över beskrivande ord för min nya look.
Älskar när håret är nytonat, doften är så god.
Idag har hon fått ägna sig åt lite kroppsarbete. Först packa upp varor på jobbet; länge sedan jag hunnit med en hel bur utan att kassan kallade, och sedan bleepa varor så fingrarna värkte.
Sedan vilopaus under bilfärden till Säter där vi grillade entrecôte och kyckling hos Christians pappa. Föga ansträngande. Sedan bytte vi till sommardäck på bilen. Hm... eller; nu skulle jag visst träna på det, så jag satt där på gatan och skruvade bort muttrar och lyfte bort och dit däck, medan "gubbarna" stod och såg på och arbetsledde mig. Efter fyra däck borde jag kunna byta däck på egen hand hädanefter - eller, *haha*, det där var roligt...
När jag skulle skutta in i bilen såg jag något ligga på sätet. *spelar spännande musik*. Gissa vad jag hade fått för något av svärfadern? Jo, en stor burk med rårörda lingon. *harkel*. Tänk att det här med ärlighet inte riktigt fastnat hos oss... Vi skrattade bara. Raggmunk eller köttfärslimpa, någon?
Little Red Riding Hood är ett på tok för långt namn för en liten tös; hade hon haft mormor på en ranch så kanske... Rotkäppchen låter som en bestraffningsmetod. Le Petit Chaperon rouge som en blaskig parfym.
Rödluvan bonnigt. Cappuccetto Rosso ett alternativ till cappuccino som precis ska lanseras på Stockholms kaféer och som hyllas av ointernationellt gångbara Schulmans. Och trots att finskan oftast levererar de fulaste översättningarna uteser jag Punahilkka till vinnaren över beskrivande ord för min nya look.
Älskar när håret är nytonat, doften är så god.
Idag har hon fått ägna sig åt lite kroppsarbete. Först packa upp varor på jobbet; länge sedan jag hunnit med en hel bur utan att kassan kallade, och sedan bleepa varor så fingrarna värkte.
Sedan vilopaus under bilfärden till Säter där vi grillade entrecôte och kyckling hos Christians pappa. Föga ansträngande. Sedan bytte vi till sommardäck på bilen. Hm... eller; nu skulle jag visst träna på det, så jag satt där på gatan och skruvade bort muttrar och lyfte bort och dit däck, medan "gubbarna" stod och såg på och arbetsledde mig. Efter fyra däck borde jag kunna byta däck på egen hand hädanefter - eller, *haha*, det där var roligt...
När jag skulle skutta in i bilen såg jag något ligga på sätet. *spelar spännande musik*. Gissa vad jag hade fått för något av svärfadern? Jo, en stor burk med rårörda lingon. *harkel*. Tänk att det här med ärlighet inte riktigt fastnat hos oss... Vi skrattade bara. Raggmunk eller köttfärslimpa, någon?
Den minst sagt sluge djävulen
"Finns djävulen?"
Fråga på familjeliv, april-08
Ming: "Hmm, precis som den där tjejen i USA som dog nu för att föräldrarna bad till Gud istället för att gå till läkaren. Och det visade sig att hon hade diabetes och behövde insulin. Skitbra... [...]
Det kanske var djävulen som sa till föräldrarna att inte gå till läkaren, och maskerade det så bra att de trodde att det var gud! Ja, så MÅSTE det ju vara!"
Fråga på familjeliv, april-08
Ming: "Hmm, precis som den där tjejen i USA som dog nu för att föräldrarna bad till Gud istället för att gå till läkaren. Och det visade sig att hon hade diabetes och behövde insulin. Skitbra... [...]
Det kanske var djävulen som sa till föräldrarna att inte gå till läkaren, och maskerade det så bra att de trodde att det var gud! Ja, så MÅSTE det ju vara!"
Emblagenerationen
Min lediga torsdag resulterade i en lunch med Eleonor, eller "Elfömos" som hon heter i min mobil, och hennes treårige son som trodde att jag hette "Kompis" eftersom han fick höra att "mammas kompis ska komma hit". Vi åt lunch och satte oss sedan ute och fikade. Under de fyra kommande timmarna pratade vi nästan oavbrutet om allt möjligt. Fast det var lite ovant att umgås med någon som hade ett litet barn att hålla koll på och ta hand om då och då. Det var en perfekt eftermiddag och vill så gärna träffa henne fler gånger. Jag fick även träffa hennes man och sedan på hemvägen klev jag av vid optikern och provade glasögonbågar lite snabbt.
Jag tror att jag fastnat för ett par nu, känns bra med dem, har varit in ett par gånger och testat dem. De är lite rundade, och lila till tonen och ger ett "mjukt intryck". Men jag måste nog köpa dem snart, innan de tas bort, för optikertanten tycker att det är tråkigt att gå runt och plocka med samma bågar hela tiden sa hon. Helst ska det komma nya en gång i halvåret, men hur ska man då hinna välja??!!
Nu har jag bara tre sista frågor: Hur kan Nikis 6 sekunder långa film "Jobbig backe" vara så bra? Och vad sjutton är "Emblagenerationen" alt. "Barnalbyl-generationen" och är jag en del av den?
Uppdaterad 19 april
Svar: Nej, jag tillhör inte Emblagenerationen. Våga vägra Alvedon! typ.
Jag tror att jag fastnat för ett par nu, känns bra med dem, har varit in ett par gånger och testat dem. De är lite rundade, och lila till tonen och ger ett "mjukt intryck". Men jag måste nog köpa dem snart, innan de tas bort, för optikertanten tycker att det är tråkigt att gå runt och plocka med samma bågar hela tiden sa hon. Helst ska det komma nya en gång i halvåret, men hur ska man då hinna välja??!!
Nu har jag bara tre sista frågor: Hur kan Nikis 6 sekunder långa film "Jobbig backe" vara så bra? Och vad sjutton är "Emblagenerationen" alt. "Barnalbyl-generationen" och är jag en del av den?
Uppdaterad 19 april
Svar: Nej, jag tillhör inte Emblagenerationen. Våga vägra Alvedon! typ.
"Det var hemskt" - internskämt läcks ut på blogg
"Det var hemskt"
EXKLUSIV INTERVJU
En av Nikis närmsta vänner, en väl ansedd källa, berättar idag för oss hur Niki under gymnasiets andra år brukade ha hemliga möten med elever ur naturprogrammet. De träffades ibland på den udda tiden 8.30 i ett litet rum med fönster, och ledaren höll föredrag alltmedan Niki lyssnade och antecknade. Mötena genomfördes ofta på ett krypterat språk som numer är utdött. "Bara detta är högst misstänkt", säger Greta Green, erfaren psykologstuderande termin 2. Efteråt hände det att Niki sa hej då till naturarna, och ibland skedde till och med dialoger under lättsamma former tätt följt av artiga skratt.
"Vi försökte övertyga henne om att det var fel att umgås med främlingar med biologi och matematik som främsta intresse, men det verkade hon inte bry sig om, det är så sant jag heter Hanna", säger den nära vännen som vill vara anonym.
En annan ur gruppen förklarade det som att "det var hemskt", och trots att hon menade sin missade buss imorse anar vi att hon absolut omedvetet mindes de ohyggliga händelserna med Niki hon länge försökt förtränga.
Vi kunde tyvärr inte nå Niki för en kommentar, men det ryktas om att hon än idag använder sig av matematik, bland annat när hon kontrollerar sin privatekonomi, t.ex. om det finns en tjugolapp till en fika idag med.
Imorgon: Vad gjorde Niki mellan klockan 14.14 och 14.23 i måndags? Konsum-anställda Ulla avslöjar.
[email protected]
EXKLUSIV INTERVJU
En av Nikis närmsta vänner, en väl ansedd källa, berättar idag för oss hur Niki under gymnasiets andra år brukade ha hemliga möten med elever ur naturprogrammet. De träffades ibland på den udda tiden 8.30 i ett litet rum med fönster, och ledaren höll föredrag alltmedan Niki lyssnade och antecknade. Mötena genomfördes ofta på ett krypterat språk som numer är utdött. "Bara detta är högst misstänkt", säger Greta Green, erfaren psykologstuderande termin 2. Efteråt hände det att Niki sa hej då till naturarna, och ibland skedde till och med dialoger under lättsamma former tätt följt av artiga skratt.
"Vi försökte övertyga henne om att det var fel att umgås med främlingar med biologi och matematik som främsta intresse, men det verkade hon inte bry sig om, det är så sant jag heter Hanna", säger den nära vännen som vill vara anonym.
En annan ur gruppen förklarade det som att "det var hemskt", och trots att hon menade sin missade buss imorse anar vi att hon absolut omedvetet mindes de ohyggliga händelserna med Niki hon länge försökt förtränga.
Vi kunde tyvärr inte nå Niki för en kommentar, men det ryktas om att hon än idag använder sig av matematik, bland annat när hon kontrollerar sin privatekonomi, t.ex. om det finns en tjugolapp till en fika idag med.
Imorgon: Vad gjorde Niki mellan klockan 14.14 och 14.23 i måndags? Konsum-anställda Ulla avslöjar.
[email protected]
Här vill jag leva, här vill jag dö
Mödrar kan sluta läsa här.
Inte är det Borlänge som är mitt Ultima Thules (Mitt) Land direkt. Ändå gråter jag och skär de gula och röda paprikorna i små små bitar. Diskmedlet löser upp de sista spåren av ris i kastrullen. Imorgon ska jag till Eleonor och hennes lille son och äta lunch, om det blir fint väder kan vi sitta på hennes uteplats. Det känns bra men lite nervöst, hur beter man sig mot ett litet barn då? Jag vet ju hur stel och tafatt jag kan bli. Ändå är det något mer som gnager mycket hårdare. Jag lär känna ännu en. Ännu en att tycka om, ännu en att sakna, ännu en som lämnas med adressändringen.
Ronny, Christians gamle polare, var min sista kund idag. Han log och var sådär trevlig som han alltid är när vi möts. Vid rullbandets slut stod hans tjej och packar i varor, sådär lite lagom buttert som är typiskt flickvänner när deras män pratar med för dem okända tjejer. Jag och han har nog inte setts på flera månader, och ännu längre sedan är tillfället då vi umgicks något. Ändå är han en sådan person som jag kommer sakna från det här livet. Någon jag aldrig mer kommer träffa och må bra av. Berka och Johana har jag ju "bestämt med" att vi ska ses i Stockholm, men vem kommer se till att det händer? Knappast jag. Emrik sa när han fick veta om Christians och mitt uppbrott att det var tråkigt att vi aldrig mer kommer ses. Rim som är så gullig på jobbet och så omhändertagande fast hon är yngre än mig, kommer inte vara en del av mitt liv, precis som de andra som är likadana på jobbet.
Den fd arbetskamraten jag pratade om förut, "gudinnan", kommer jag bete mig som en stalker mot, det räknas inte, det är mer ett underligt behov av att vara nära det älskvärda, goda, vackra, mysiga, trygga; som en spänning. Christian var min hjälte som jag kunde titta på, beundra, lyssna till och lära mig allt om världen. Tänk hur det måste ha låtit när jag som sjuttonåring beskrev det som en "ära" att vara hans flickvän. Fast då hade han ju en blond finska som jag värderade till miljoner för att hon var utvald av Honom.
Människorna på den tiden blev bleka msn-kontakter, oviktiga. Fler kommer gå samma öde till mötes detta år. Jag kommer flytta hem och börja om från början, om än med en massa nytt bagage. Vårt fina vardagsrum kommer raderas, min pastasallad med bönor och linser kommer ätas upp eller slängas möglig.
Den första sommaren i Säter, ibörjan av allt, då jag "inte var som andra tjejer" och jag hade fått en roll jag aldrig haft tidigare och alla var schyssta och på ett helt annat sätt än jag hade kunnat föreställa mig, är bara sköna minnen. - För alla och allt har förändrats och kommer aldrig mer igen. Små glimtar av tidig sommarmorgon, sprit och spänning. Jag har kopierat en massa låtar från Christians dator som framkallar dessa känslor. Som sen kväll och bilen till Norrtälje för att köpa cola. Och överdriven som jag är minns jag allt som guld och gröna skogar, och älskar det hett. Och värre kommer det bli när jag väl är hemma, det smutsiga borstas bort, det illa nötta i sin duk av minnen glömmer man liksom bort.
Men som Christian sa den där kvällen i mars månad: Vi kan ju inte vara tillsammans för att det är för jobbigt att göra slut. Men då får man ju också genomlida det jobbiga å andra sidan.
Var ska jag leva, var ska jag dö?
Jag tänker på det där jag läste om tjugoårskrisen. Att det löste sig för de flesta i 23-24 årsåldern, till och med för de allra "hopplösa fall" som författaren mötte. Och kan ju bara hoppas att det går att skylla på.
PS. Fuck den mördade principen om att aldrig skriva ut namn. DS
Inte är det Borlänge som är mitt Ultima Thules (Mitt) Land direkt. Ändå gråter jag och skär de gula och röda paprikorna i små små bitar. Diskmedlet löser upp de sista spåren av ris i kastrullen. Imorgon ska jag till Eleonor och hennes lille son och äta lunch, om det blir fint väder kan vi sitta på hennes uteplats. Det känns bra men lite nervöst, hur beter man sig mot ett litet barn då? Jag vet ju hur stel och tafatt jag kan bli. Ändå är det något mer som gnager mycket hårdare. Jag lär känna ännu en. Ännu en att tycka om, ännu en att sakna, ännu en som lämnas med adressändringen.
Ronny, Christians gamle polare, var min sista kund idag. Han log och var sådär trevlig som han alltid är när vi möts. Vid rullbandets slut stod hans tjej och packar i varor, sådär lite lagom buttert som är typiskt flickvänner när deras män pratar med för dem okända tjejer. Jag och han har nog inte setts på flera månader, och ännu längre sedan är tillfället då vi umgicks något. Ändå är han en sådan person som jag kommer sakna från det här livet. Någon jag aldrig mer kommer träffa och må bra av. Berka och Johana har jag ju "bestämt med" att vi ska ses i Stockholm, men vem kommer se till att det händer? Knappast jag. Emrik sa när han fick veta om Christians och mitt uppbrott att det var tråkigt att vi aldrig mer kommer ses. Rim som är så gullig på jobbet och så omhändertagande fast hon är yngre än mig, kommer inte vara en del av mitt liv, precis som de andra som är likadana på jobbet.
Den fd arbetskamraten jag pratade om förut, "gudinnan", kommer jag bete mig som en stalker mot, det räknas inte, det är mer ett underligt behov av att vara nära det älskvärda, goda, vackra, mysiga, trygga; som en spänning. Christian var min hjälte som jag kunde titta på, beundra, lyssna till och lära mig allt om världen. Tänk hur det måste ha låtit när jag som sjuttonåring beskrev det som en "ära" att vara hans flickvän. Fast då hade han ju en blond finska som jag värderade till miljoner för att hon var utvald av Honom.
Människorna på den tiden blev bleka msn-kontakter, oviktiga. Fler kommer gå samma öde till mötes detta år. Jag kommer flytta hem och börja om från början, om än med en massa nytt bagage. Vårt fina vardagsrum kommer raderas, min pastasallad med bönor och linser kommer ätas upp eller slängas möglig.
Den första sommaren i Säter, ibörjan av allt, då jag "inte var som andra tjejer" och jag hade fått en roll jag aldrig haft tidigare och alla var schyssta och på ett helt annat sätt än jag hade kunnat föreställa mig, är bara sköna minnen. - För alla och allt har förändrats och kommer aldrig mer igen. Små glimtar av tidig sommarmorgon, sprit och spänning. Jag har kopierat en massa låtar från Christians dator som framkallar dessa känslor. Som sen kväll och bilen till Norrtälje för att köpa cola. Och överdriven som jag är minns jag allt som guld och gröna skogar, och älskar det hett. Och värre kommer det bli när jag väl är hemma, det smutsiga borstas bort, det illa nötta i sin duk av minnen glömmer man liksom bort.
Men som Christian sa den där kvällen i mars månad: Vi kan ju inte vara tillsammans för att det är för jobbigt att göra slut. Men då får man ju också genomlida det jobbiga å andra sidan.
Var ska jag leva, var ska jag dö?
Jag tänker på det där jag läste om tjugoårskrisen. Att det löste sig för de flesta i 23-24 årsåldern, till och med för de allra "hopplösa fall" som författaren mötte. Och kan ju bara hoppas att det går att skylla på.
PS. Fuck den mördade principen om att aldrig skriva ut namn. DS
Fifty öre
Tre italienska män handlade av mig. Det blev 101, 50:- och de gav mig 101. Det fattades alltså femtio öre och jag fick tillfälligt hjärnstopp. "Fifty öre" blev orden jag valde, och mirakulöst nog förstod de mig.
För övrigt är jag arg och ledsen för min käre arbetskamrat och tillika väns skull. Bör inte skriva om det här, men tycker inte riktigt det varit rent spel från jobbets sida. Hoppas det löser sig till det bästa.
XOXO
Kitty Jewel
För övrigt är jag arg och ledsen för min käre arbetskamrat och tillika väns skull. Bör inte skriva om det här, men tycker inte riktigt det varit rent spel från jobbets sida. Hoppas det löser sig till det bästa.
XOXO
Kitty Jewel
Dagens Betapetcitat
"Jaaa! Medeltiden, kom tillbaka! Allt är förlåtet!"
DennisPlz ironiserar över debattören ej81s positiva tankegångar kring återinförandet dödstraff för barnamördare.
DennisPlz ironiserar över debattören ej81s positiva tankegångar kring återinförandet dödstraff för barnamördare.
Porr - en klassfråga?
"Han har porrsurfat!!
Jag blev precis alldeles chockad!! Min kille har tydligen porrsurfat och han är verkligen inte den typen egentligen. Han vill väldigt sällan ha sex, och jag trodde att det var för att han inte var särskilt intresserad av sex helt enkelt, men det faktum att han sällan vill ha sex med mig kan ju ha fått sin förklaring nu....
Jag väntar hans barn och han tittar på big boobs och lespian sex på youtube! Jag såg det av en slump i "tidigare sidor" sökte 2 veckor tillbaka för jag skulle försöka hitta en låt som jag lyssnade på tidigare....Han är på jobbet och jag ringde nyss upp honom och ifrågasatte vad det var för sidor som jag hittat. Han sa att han skämdes och sa att jag var allt för honom och bad om ursäkt. Vi var tyvärr tvugna att lägga på för det kom upp en sak på hans jobb. Nu sitter jag här och är helt förstummad. Vi som var på väg att få det så bra...vi som väntar barn...vad ska jag göra?? Snälla skriv vad ni hade gjort!" Anonym på familjeliv.se
Är det en klassfråga?
Verkstädstoaletter med kalendrar, snack som går osv.
Kanske det mest är övre medelklassdamer och uppåt som är ovana vid att män + porr = sant?
Män ser på porr och hör ni något annat är det bara för att göra oss kvinnor tillfreds. Dvs. ber han om ursäkt med löfte om att han aldrig mer ska "göra om'et" är det för att slippa bli tjatad på, slippa höra gråtet och gnället om att "duger inte JAG åt dig längre?!?!", precis som att skådespelande kvinnor som viker ut sig och gör spännande saker på film skulle vara mer värda än deras flickvänner och fruar?! Då underskattar ni våra gubbar, tjejer.
Porr går inte att byta ut mot riktig vara, och skulle de få chansen att få en natt med den där bruden och likna hungriga, kåta tonårspojkar i sitcoms som ser en storbystad blondin passera i rosa tubtop så är det bara en triggande fantasi, något att drömma om, något att leka med, något som snarare är en hamburgare på McDonalds en bakisdag än en middag för resten av livet. Kom inte och säg att en riktig man föredrar att sitta framför datorn och tralla till en tjej omgiven och använd av muskulösa karlar än sin älskade fru i sliten bomullspyjamas inne i sovkammaren - i sådant fall är det något annat som är fel i ert förhållande som inte har direkt med sex att göra, eller så skulle han inte gått till dig vare sig han nyss smygkikat på Jenna Jameson eller ej, för tro det eller ej - även de kan ha "huvudvärk" en kväll.
Sen ska vi inte kalla porr för något annat än det är... ett tidsfördriv.
Hörde av en nära källa att killar faktiskt kan skilja på sex med kärlek och sex utan kärlek på ett annat sätt än de flesta kvinnor kan, och jag må vara dum som tar till mig det påståendet men jag tror faktiskt det är närmare sanningen än att en normalt funtad kille skulle föredra en återanvändbar porraktris framför sitt barns mor. Fast jag vet inte, kanske just din partner, anonym, är en smula lågbegåvad?
Nedvärdera inte pojkvännen bara för att han nedvärderar fjortisen som strippar på webcam - han har vett nog att se skillnad på fejk och äkta. Lovar.
Jag blev precis alldeles chockad!! Min kille har tydligen porrsurfat och han är verkligen inte den typen egentligen. Han vill väldigt sällan ha sex, och jag trodde att det var för att han inte var särskilt intresserad av sex helt enkelt, men det faktum att han sällan vill ha sex med mig kan ju ha fått sin förklaring nu....
Jag väntar hans barn och han tittar på big boobs och lespian sex på youtube! Jag såg det av en slump i "tidigare sidor" sökte 2 veckor tillbaka för jag skulle försöka hitta en låt som jag lyssnade på tidigare....Han är på jobbet och jag ringde nyss upp honom och ifrågasatte vad det var för sidor som jag hittat. Han sa att han skämdes och sa att jag var allt för honom och bad om ursäkt. Vi var tyvärr tvugna att lägga på för det kom upp en sak på hans jobb. Nu sitter jag här och är helt förstummad. Vi som var på väg att få det så bra...vi som väntar barn...vad ska jag göra?? Snälla skriv vad ni hade gjort!" Anonym på familjeliv.se
Är det en klassfråga?
Verkstädstoaletter med kalendrar, snack som går osv.
Kanske det mest är övre medelklassdamer och uppåt som är ovana vid att män + porr = sant?
Män ser på porr och hör ni något annat är det bara för att göra oss kvinnor tillfreds. Dvs. ber han om ursäkt med löfte om att han aldrig mer ska "göra om'et" är det för att slippa bli tjatad på, slippa höra gråtet och gnället om att "duger inte JAG åt dig längre?!?!", precis som att skådespelande kvinnor som viker ut sig och gör spännande saker på film skulle vara mer värda än deras flickvänner och fruar?! Då underskattar ni våra gubbar, tjejer.
Porr går inte att byta ut mot riktig vara, och skulle de få chansen att få en natt med den där bruden och likna hungriga, kåta tonårspojkar i sitcoms som ser en storbystad blondin passera i rosa tubtop så är det bara en triggande fantasi, något att drömma om, något att leka med, något som snarare är en hamburgare på McDonalds en bakisdag än en middag för resten av livet. Kom inte och säg att en riktig man föredrar att sitta framför datorn och tralla till en tjej omgiven och använd av muskulösa karlar än sin älskade fru i sliten bomullspyjamas inne i sovkammaren - i sådant fall är det något annat som är fel i ert förhållande som inte har direkt med sex att göra, eller så skulle han inte gått till dig vare sig han nyss smygkikat på Jenna Jameson eller ej, för tro det eller ej - även de kan ha "huvudvärk" en kväll.
Sen ska vi inte kalla porr för något annat än det är... ett tidsfördriv.
Hörde av en nära källa att killar faktiskt kan skilja på sex med kärlek och sex utan kärlek på ett annat sätt än de flesta kvinnor kan, och jag må vara dum som tar till mig det påståendet men jag tror faktiskt det är närmare sanningen än att en normalt funtad kille skulle föredra en återanvändbar porraktris framför sitt barns mor. Fast jag vet inte, kanske just din partner, anonym, är en smula lågbegåvad?
Nedvärdera inte pojkvännen bara för att han nedvärderar fjortisen som strippar på webcam - han har vett nog att se skillnad på fejk och äkta. Lovar.
Dova gitarrtoner och klippklapptangenter
Datorn intill min vänsterfot surrar nästan entonigt...
... inifrån systerns rum mittimot hörs gitarren och bitvis systers egen röst sjunga till ackorden
Och tangentbordet låter klipp-klapp-klipp när jag skriver.
Jag har slungats åt sidorna i helgen. Och det här ljudet inspirerar mig att berätta nu inatt.
Först åkte jag i sidled till Gävle och såg Hofors flimra förbi utanför tågfönstret. Jag åt non-stops klockan nio på morgonen och rev ur sidor ur ett resemagasin och skrev mitt manus på de större vita partierna. Precis som på den goda gymnasietiden då jag skrev mina idéer på kvitton i busskön.
I Gävle blev jag upphämtad av mor och syster och de spelade musik som de fick sänka för att jag skulle höras från baksätet. Vi åkte på vägen till lilla Bergvik och bilen hördes visst inte när vi svängde in på grusgången sa mormor. Det var lördag förmiddag. Vid tolv när den falska ostkakan ännu inte var färdig ringde de från jobbet och frågade om jag hade vaknat nu. Jag var visst uppskriven på jobb fast senaste schemat visat ledig långhelg för mig. Även om det inte var mitt fel såg även mormor att det kändes kymigt för mig fastän kassaledaren sedan sa att det inte var någon fara... Hela händelsen gav mig nästan mardagdrömmar. Vi åkte senare och hämtade en kruka som mamma beställt. En kvinna öppnade sitt garage och därinne gömdes en hel butik. På kvällen såg vi tre generationerna på film med George Clooney och jag fick via sms veta att pojkvännen ska på festivalturné om två år. Jag somnade på en säng intill min systers säng och väcktes tre gånger dagen efter så vi skulle kunna komma iväg någon gång. Åt god lax med pesto och sen körde jag hela vägen hem till Jakobsberg medan de vita regnskurarna från bilarna framför sköljde över framrutan. Jag körde med farthållare för första gången i mitt liv och det var himla bekvämt, särskilt när jag kunde göra omkörningar utan att gasa när släpkärran framför kanske åkte i 90 och man bara använde sig av en liten knapp för att öka och sänka farten.
Jag lämnade sedan över ratten till modern och blev lämnad i centrum och sedan gick jag och Malin och pratade i ca två timmar. Vi pratade om alla våra krav och önskemål på framtida män, och så beslutade vi oss för att försöka dubbeldejta i sommar; helst två bröder så vi blir svägerskor och kan bo på en stor gård. Eller inte. Fast man kan alltid fantisera.
Vi spatserade längst bussperrongen när jag såg en man i blå jacka snedda över vägen mot en parkerad SL-buss.
- Där är min busschaufför, pekade jag.
- Han ser snäll ut, sa Malin.
Sedan vinkade han förbi mig när jag steg på bussen och ville få min biljett stämplad, så hon gissade rätt - han var snäll, hon har visst öga för sådant, Madame M.
På vägen hem ringde jag pappa och frågade om de hade ätit än, och mamma hojtade i bakgrunden att jag skulle titta åt vänster i korsningen. Där såg jag hur min gamla idrottssal hade brunnit ned. Stackars elever, tänker jag, för jag vet precis hur gympalärare är funtade.
"Jahapp! Då blir det utegympa redan nu!" säger de käckt och samtidigt strängt till eleverna. "Nu har vi orientering och Skoljoggen för hela slanten!"
Och så får man ha på sig långa träningsbyxor och extratröja och man svettas fast kylan omger en. "Det är inte för kallt."
Alltmedan det ryker och aprilsnön retfullt stänker flingor i håret.
Nu har syster lagt ifrån sig gitarren.
Endast tomten är vaken.
... inifrån systerns rum mittimot hörs gitarren och bitvis systers egen röst sjunga till ackorden
Och tangentbordet låter klipp-klapp-klipp när jag skriver.
Jag har slungats åt sidorna i helgen. Och det här ljudet inspirerar mig att berätta nu inatt.
Först åkte jag i sidled till Gävle och såg Hofors flimra förbi utanför tågfönstret. Jag åt non-stops klockan nio på morgonen och rev ur sidor ur ett resemagasin och skrev mitt manus på de större vita partierna. Precis som på den goda gymnasietiden då jag skrev mina idéer på kvitton i busskön.
I Gävle blev jag upphämtad av mor och syster och de spelade musik som de fick sänka för att jag skulle höras från baksätet. Vi åkte på vägen till lilla Bergvik och bilen hördes visst inte när vi svängde in på grusgången sa mormor. Det var lördag förmiddag. Vid tolv när den falska ostkakan ännu inte var färdig ringde de från jobbet och frågade om jag hade vaknat nu. Jag var visst uppskriven på jobb fast senaste schemat visat ledig långhelg för mig. Även om det inte var mitt fel såg även mormor att det kändes kymigt för mig fastän kassaledaren sedan sa att det inte var någon fara... Hela händelsen gav mig nästan mardagdrömmar. Vi åkte senare och hämtade en kruka som mamma beställt. En kvinna öppnade sitt garage och därinne gömdes en hel butik. På kvällen såg vi tre generationerna på film med George Clooney och jag fick via sms veta att pojkvännen ska på festivalturné om två år. Jag somnade på en säng intill min systers säng och väcktes tre gånger dagen efter så vi skulle kunna komma iväg någon gång. Åt god lax med pesto och sen körde jag hela vägen hem till Jakobsberg medan de vita regnskurarna från bilarna framför sköljde över framrutan. Jag körde med farthållare för första gången i mitt liv och det var himla bekvämt, särskilt när jag kunde göra omkörningar utan att gasa när släpkärran framför kanske åkte i 90 och man bara använde sig av en liten knapp för att öka och sänka farten.
Jag lämnade sedan över ratten till modern och blev lämnad i centrum och sedan gick jag och Malin och pratade i ca två timmar. Vi pratade om alla våra krav och önskemål på framtida män, och så beslutade vi oss för att försöka dubbeldejta i sommar; helst två bröder så vi blir svägerskor och kan bo på en stor gård. Eller inte. Fast man kan alltid fantisera.
Vi spatserade längst bussperrongen när jag såg en man i blå jacka snedda över vägen mot en parkerad SL-buss.
- Där är min busschaufför, pekade jag.
- Han ser snäll ut, sa Malin.
Sedan vinkade han förbi mig när jag steg på bussen och ville få min biljett stämplad, så hon gissade rätt - han var snäll, hon har visst öga för sådant, Madame M.
På vägen hem ringde jag pappa och frågade om de hade ätit än, och mamma hojtade i bakgrunden att jag skulle titta åt vänster i korsningen. Där såg jag hur min gamla idrottssal hade brunnit ned. Stackars elever, tänker jag, för jag vet precis hur gympalärare är funtade.
"Jahapp! Då blir det utegympa redan nu!" säger de käckt och samtidigt strängt till eleverna. "Nu har vi orientering och Skoljoggen för hela slanten!"
Och så får man ha på sig långa träningsbyxor och extratröja och man svettas fast kylan omger en. "Det är inte för kallt."
Alltmedan det ryker och aprilsnön retfullt stänker flingor i håret.
Nu har syster lagt ifrån sig gitarren.
Endast tomten är vaken.
Hårresande vackert
En mor med dotter kom förbi och beundrade våra väggar. De skulle svara ja direkt och jag önskade dem lägenheten. Imorgon kommer en snubbe och tittar, jag kommer nog önska honom samma sak. Och nu ringer det precis en tredje, så det blir trots allt en liten tävling.
Vi städade hela lägenheten jag och min samboende. Glänsande ren nästan ska den vara. Såhär myspysaktigt ser sovrummet ut nu
Å köket...
Kl. 10.00 hade jag bokat tid hos frisören. Och den unga trevliga tjejen skapade det här ur kaoset. Perfekt, va?
juvelen själv med skräckslagna ögon.
Vi städade hela lägenheten jag och min samboende. Glänsande ren nästan ska den vara. Såhär myspysaktigt ser sovrummet ut nu
Å köket...
Kl. 10.00 hade jag bokat tid hos frisören. Och den unga trevliga tjejen skapade det här ur kaoset. Perfekt, va?
juvelen själv med skräckslagna ögon. Måsten
Det finns ett par ständiga måsten i livet och ibland stressas det på.
Måste städa!
Jag kan leva med det men det kommer folk som ska kika på lägenheten på torsdag em och fredag kväll och man vill ju inte skämmas. Så måste väl röja lite där det ska tittas - i garderober och kylskåp och så. Har en morgon på mig imorgon och så lite på torsdag. Jag rengjorde och tömde badrummet idag, sovrumsgolvet rensades från kläder och tidningar häromdan, och så diskade karln. Men köket måste ju städas och sovrummet. Köpte luktförbättrare på jobbet idag fast jag har hört att om man ska sälja ska man ha nybakade bullar i ugnen. Men jag skiter i om nån vill flytta in eller inte, det är ju Tunabyggens sak.
Måste fixa bilens lås!
Det där skitgörat hänger över mig som ett grått moln. Chribbe har sagt att om jag åker till Falun och köper låssatsen till dörrarna, så ringer han den där som kan hjälpa oss att sätta i. Men det gör jag aldrig, dels jobbar jag och dels skyller jag på allt annat jag kan. Orkar inte, vill inte, men måste, snart. En annan dag ska jag. Men snart kommer jag ha ansvar för bilen helt själv och så länge bör jag inte vänta... suck!!!!
Måste skicka in papper om arbetslivserfarenhet!
Har kunnat gjort det sen förra året. Fixa ihop alla intyg och vidimera dem och skicka in en ansökan. Nu blir det precis som förra gången i sista stund. Beställde och skickade iväg några kopior, men NU såg jag att de skrivit en faktatext att TVÅ personer måste intyga att kopiorna stämmer med originalet. Så jag ska ta med mig det imorgon, kanske, och be en arbetskompis skriva på. Jädrar, orkar inte... Men det börjar snart bli ont om tid.
Höra av sig till en viss viktig person
Har inte hört av mig på 2 år... Jag som tycker så mycket om henne har bara skitit i allt sen jag åkte upp hit. Jag har bara inte förmått mig att ringa, har bara förträngt det. Hålla kontakten med tjejerna är lättare då de tränger sig på och själva hör av sig och vi har mejlkontakt och sånt där. Alla andra kontakter har bara dött bort, tänk er relationstrådar som bara gått av med tidens gång. Men det finns en person av dem jag fortfarande bryr mig om. Och henne ska jag ringa.
Det jag däremot genomfört är...
Såg den vackra gudinnan idag på jobbet. Nu överdrev jag lite kanske, men vacker är hon. Jag har bestämt mig för att jag ska skriva brev till henne för hon är en sån go och varm person att jag vill ha kvar henne i mitt liv. Och så ska jag ev. posta ett vykort till gamla jobbet också, säga hej då, eftersom jag bara drog ut på att ringa och säga upp mig från från vikarielistan förrän två månader efter senaste jobbpasset... De var ju så snälla där, de förtjänar ett tack och hej.
Måste städa!
Jag kan leva med det men det kommer folk som ska kika på lägenheten på torsdag em och fredag kväll och man vill ju inte skämmas. Så måste väl röja lite där det ska tittas - i garderober och kylskåp och så. Har en morgon på mig imorgon och så lite på torsdag. Jag rengjorde och tömde badrummet idag, sovrumsgolvet rensades från kläder och tidningar häromdan, och så diskade karln. Men köket måste ju städas och sovrummet. Köpte luktförbättrare på jobbet idag fast jag har hört att om man ska sälja ska man ha nybakade bullar i ugnen. Men jag skiter i om nån vill flytta in eller inte, det är ju Tunabyggens sak.
Måste fixa bilens lås!
Det där skitgörat hänger över mig som ett grått moln. Chribbe har sagt att om jag åker till Falun och köper låssatsen till dörrarna, så ringer han den där som kan hjälpa oss att sätta i. Men det gör jag aldrig, dels jobbar jag och dels skyller jag på allt annat jag kan. Orkar inte, vill inte, men måste, snart. En annan dag ska jag. Men snart kommer jag ha ansvar för bilen helt själv och så länge bör jag inte vänta... suck!!!!
Måste skicka in papper om arbetslivserfarenhet!
Har kunnat gjort det sen förra året. Fixa ihop alla intyg och vidimera dem och skicka in en ansökan. Nu blir det precis som förra gången i sista stund. Beställde och skickade iväg några kopior, men NU såg jag att de skrivit en faktatext att TVÅ personer måste intyga att kopiorna stämmer med originalet. Så jag ska ta med mig det imorgon, kanske, och be en arbetskompis skriva på. Jädrar, orkar inte... Men det börjar snart bli ont om tid.
Höra av sig till en viss viktig person
Har inte hört av mig på 2 år... Jag som tycker så mycket om henne har bara skitit i allt sen jag åkte upp hit. Jag har bara inte förmått mig att ringa, har bara förträngt det. Hålla kontakten med tjejerna är lättare då de tränger sig på och själva hör av sig och vi har mejlkontakt och sånt där. Alla andra kontakter har bara dött bort, tänk er relationstrådar som bara gått av med tidens gång. Men det finns en person av dem jag fortfarande bryr mig om. Och henne ska jag ringa.
Det jag däremot genomfört är...
- ordnat alla papper ändå, hoppas att de räcker... Vad annars göra i höst? Åka till Uddevalla och måla tavlor kanske.
- bokat tid hos frisören. jag kan inte gå runt och se ut som en gammal kärring i håret och känna mig risig och kass
- sagt till chefen att jag ska sluta. också ont-i-magen-sak som gått över
- tvättat mina underkläder istället för att bara köpt nya. aja baja. men vi missar jämt tvättiden! våra grannar måste avsky oss som tar plats
Såg den vackra gudinnan idag på jobbet. Nu överdrev jag lite kanske, men vacker är hon. Jag har bestämt mig för att jag ska skriva brev till henne för hon är en sån go och varm person att jag vill ha kvar henne i mitt liv. Och så ska jag ev. posta ett vykort till gamla jobbet också, säga hej då, eftersom jag bara drog ut på att ringa och säga upp mig från från vikarielistan förrän två månader efter senaste jobbpasset... De var ju så snälla där, de förtjänar ett tack och hej.
Gråa trosor
Jag har inga vita trosor och strumpor kvar, utan allt vitt är grått. Släng in're i maskin' ba! Men nu har jag ett par väldigt fina svart-vit-randiga sockor och jag vill gärna bevara dem så. Hur sjutton gör jag då när jag ska tvätta? Svart eller vit tvätt?
Killar som pussas tycker även om att slåss
Jag ser på Brokeback Mountain för första gången. Två unga cowboys vaktar får en sommar och en blir full och så har de hårt sex i tältet en kylig natt. Senare pussas de ömt och ljuset är varmt och Jake Gyllenhaal har bar överkropp. Och sen slåss de i en sluttning och ger varandra näsblod.
Är det så gaykillar har det? De kan mysa och nanna kärlek. Men den höga testosteronhalten tränger enträget igenom det där mjuka skiktet, och när de sammanfogas höjs nivån rekordhögt så det plingar i bergen! Och de måste fightas sådär lite manligt för att stå ut. Killar som pussas tycker även om att slåss. I alla fall om man är en cowboy i hatt och jeans.
©theage.com.au
Är det så gaykillar har det? De kan mysa och nanna kärlek. Men den höga testosteronhalten tränger enträget igenom det där mjuka skiktet, och när de sammanfogas höjs nivån rekordhögt så det plingar i bergen! Och de måste fightas sådär lite manligt för att stå ut. Killar som pussas tycker även om att slåss. I alla fall om man är en cowboy i hatt och jeans.
©theage.com.auSå kom snön tillbaka igen
Christian buffade på mig i morse. "Det snöar!" Och jag somnade om och trodde att jag drömde. Men visst sjuttsingen låg Borlänges gator och torg dränkta i vitt snöpulver. Med mig till jobbet tog jag inte med mig några vantar eftersom Christian skjutsade, men på hemvägen blev mina fingrar stelfrusna. Ja, att jag stod utanför porten nere på gatan och tjejpratade med Eve kanske var en anledning...
gud vad jag behöver prata av mig om såna saker med andra; relationer, sex och framtiden.
Ikväll blev det officiellt även på jobbet då jag ringde chefen och bad om en stund över. Nere i mejeriet berättade jag att jag inte stannar över sommaren... Likt en tvärtom-Snusmumrik tar jag min packsäck och ger mig av. Hon förstod då jag har mina nära och kära där och att jag vill hem. Och så fick jag åter berätta storyn om hur jag egentligen hamnade här (killen från Säter, ville tillbaka; Borlänge bättre, jag ville bort från Stockholm efter studenten, here we are). Med mitt nya fina passerkort lämnade jag byggnaden. Imorgon börjar jag klockan tre. Nu kan jag äntligen sluta ha det hemligt; jag ska flytta hem!!!!
gud vad jag behöver prata av mig om såna saker med andra; relationer, sex och framtiden.
Ikväll blev det officiellt även på jobbet då jag ringde chefen och bad om en stund över. Nere i mejeriet berättade jag att jag inte stannar över sommaren... Likt en tvärtom-Snusmumrik tar jag min packsäck och ger mig av. Hon förstod då jag har mina nära och kära där och att jag vill hem. Och så fick jag åter berätta storyn om hur jag egentligen hamnade här (killen från Säter, ville tillbaka; Borlänge bättre, jag ville bort från Stockholm efter studenten, here we are). Med mitt nya fina passerkort lämnade jag byggnaden. Imorgon börjar jag klockan tre. Nu kan jag äntligen sluta ha det hemligt; jag ska flytta hem!!!!
Thomas är gravid - ska bli pappa
Ur expressen.se 4 april 2008
"Thomas Beatie, 34, från Bend i Oregon, är i femte månaden.
I en artikel i magasinet Advocate berättar han hur han blev gravid med donerad sperma, eftersom hans fru Nancy inte kan bli med barn.
- Hela processen, från att försöka få barn till att bli med barn, har varit en utmaning för oss, berättar Thomas Beatie.
Thomas Beatie föddes kvinna och har kvar sina kvinnliga fortplantningsorgan. Men han har genomgått ett könsbyte och är man på pappret."
Vad spelar det egentligen för roll att mannen är den som bär barnet istället för befruktar kvinnan? Vad är egentligen skillnaden? Visst är det (främst) kvinnorna som har de anatomiska förutsättningarna för att bli gravida och föda barn, men om sådant ändras, då har ju normerna ändras - kanske är det pga. Thomas det blir så?
Vi har ju redan suddat ut en hel del normer för familjebildningen.
För pappaledighet finns ju redan i Sverige, så ta hand om barn kan ju gubbar göra, eller tillåts till. Och spermier kan kärringarna få inseminerat på klinik i (än så länge för svenskorna) Danmark, så själva samlaget är ju inte längre ett måste för en befruktning, det vet vi ju alla sedan provrörsbefruktningens begynnelse, ett val som även finns här för heterosexuella par. Och att byta kön finns i vår tid, acceptera eller ej.
Så varför blir folk fortfarande galna och frustrerade och förvånade?
Så, en kvinna ska föda barn för att hon är KVINNA och inte för att hon KAN? För mannen här KAN ju föda barn men lever som en man. Förlåt, men tvångssterilisering är inte längre accepterat i vårt samhälle.
En man som vill ha barn är normal, men vill han föda barnet, då är han onormal?
Det är ju mest fantastiskt att det kan gå till såhär! De enda som borde klaga är väl fundamentalt religiösa människor som ser traditionellt på barn och äktenskap och tycker att mannen är överlägsen kvinnan i allt och tycker det mesta med sexualitet är tabu. Men alla andra? Svensson och ni andra, liksom, som skiljer er och har byxor fast ni är tjejer? Det är försent att klaga, ska gränser dras skulle de ha blivit dragna redan vid när kvinnor födde barn utan att vara gifta, och när en man befruktade flera kvinnor, nu är det lite sent påtänkt enligt min mening.
Någon grymtar "om han hade velat bli mamma, varför valde han då att bli man?". Han ska inte bli mamma, han ska bli pappa. Eller som Thomas uttrycker det; "Det är inte en manlig eller en kvinnlig önskan att vilja ha barn, det är en mänsklig". En annan person på webben säger att han inte ens är färdig, han är ett "mellanting" av könen. Det där låter mer äckligt i mina öron, hur han formulerar sig. Jag frågar mig varför alla är så fixerade vid könet? Är könet det viktigaste vi har eller? Är man mindre värd som människa för att man byter kön, eller blir man en sämre förälder med både kvinnliga och manliga könsdelar? Gör det ont i huvudet på webbnissen när han vet om att det finns dem som varken är män med enbart penis, eller en kvinna full av bara östrogen? Fast det faktiskt föds barn med alla möjliga "defekter" och som svårsmälta "mellanting" för läkarna som måste bestämma kön utifrån vilket kön som representeras mest? Är det jobbigt för honom, att det finns dem som inte är en "hel karl" eller en "hel kvinna"? Delas hans värld in i två delar, en av/för/med män och en av/för/med kvinnor? Och vem bryr sig i så fall om vad webbnissen tycker?
Sen att barnet "kan må dåligt" över att det var pappa som födde och inte mamma... Tror jag inte på! Adopterade hamnar i så fall under samma kategori eftersom det inte är ad. mamma som födde utan nån annan. Barn till homosexuella "kan också må dåligt" men det blir mer och mer vanligt och blir därmed inte lika "udda, konstigt" ju fler likasinnade det finns. Barn till muslimska analfabeter likadant, barn till tjocka osv. Sen kommer ju flickan ändå få veta att hennes pappa föddes som flicka men nu är lika mycket pappa som "Jim-Bob Smith's dad across the street". Så även om mamman hade fött barnet hade hon ju varit annorlunda i det fallet. Fast för henne kommer allt vara naturligt, och de är säkert jätteduktiga på att förklara. Steget från att ha en könsopererad pappa till att pappa var gravid är ju inte sådär extremt stort om man tänker efter. Synd bara att till och med betapetanvändare äcklas. Ger ju inte barnet den bästa starten i livet direkt. Ert fel, inte Thomas och hans frus.
Varför ska offret förändras, varför inte mobbarna? Om folk protesterar med skyltar är det ju dem som är problemet och inte familjen i fråga. "Flytta på mobbarna, inte på offret". Vi kan ju inte radera allt som sticker ut... då förändras ju ingenting.
Uttjatat och töntigt men - jag trodde vi levde på 2000-talet och inte medeltiden...
"Thomas Beatie, 34, från Bend i Oregon, är i femte månaden.
I en artikel i magasinet Advocate berättar han hur han blev gravid med donerad sperma, eftersom hans fru Nancy inte kan bli med barn.
- Hela processen, från att försöka få barn till att bli med barn, har varit en utmaning för oss, berättar Thomas Beatie.
Thomas Beatie föddes kvinna och har kvar sina kvinnliga fortplantningsorgan. Men han har genomgått ett könsbyte och är man på pappret."
Vad spelar det egentligen för roll att mannen är den som bär barnet istället för befruktar kvinnan? Vad är egentligen skillnaden? Visst är det (främst) kvinnorna som har de anatomiska förutsättningarna för att bli gravida och föda barn, men om sådant ändras, då har ju normerna ändras - kanske är det pga. Thomas det blir så?
Vi har ju redan suddat ut en hel del normer för familjebildningen.
För pappaledighet finns ju redan i Sverige, så ta hand om barn kan ju gubbar göra, eller tillåts till. Och spermier kan kärringarna få inseminerat på klinik i (än så länge för svenskorna) Danmark, så själva samlaget är ju inte längre ett måste för en befruktning, det vet vi ju alla sedan provrörsbefruktningens begynnelse, ett val som även finns här för heterosexuella par. Och att byta kön finns i vår tid, acceptera eller ej.
Så varför blir folk fortfarande galna och frustrerade och förvånade?
Så, en kvinna ska föda barn för att hon är KVINNA och inte för att hon KAN? För mannen här KAN ju föda barn men lever som en man. Förlåt, men tvångssterilisering är inte längre accepterat i vårt samhälle.
En man som vill ha barn är normal, men vill han föda barnet, då är han onormal?
Det är ju mest fantastiskt att det kan gå till såhär! De enda som borde klaga är väl fundamentalt religiösa människor som ser traditionellt på barn och äktenskap och tycker att mannen är överlägsen kvinnan i allt och tycker det mesta med sexualitet är tabu. Men alla andra? Svensson och ni andra, liksom, som skiljer er och har byxor fast ni är tjejer? Det är försent att klaga, ska gränser dras skulle de ha blivit dragna redan vid när kvinnor födde barn utan att vara gifta, och när en man befruktade flera kvinnor, nu är det lite sent påtänkt enligt min mening.
Någon grymtar "om han hade velat bli mamma, varför valde han då att bli man?". Han ska inte bli mamma, han ska bli pappa. Eller som Thomas uttrycker det; "Det är inte en manlig eller en kvinnlig önskan att vilja ha barn, det är en mänsklig". En annan person på webben säger att han inte ens är färdig, han är ett "mellanting" av könen. Det där låter mer äckligt i mina öron, hur han formulerar sig. Jag frågar mig varför alla är så fixerade vid könet? Är könet det viktigaste vi har eller? Är man mindre värd som människa för att man byter kön, eller blir man en sämre förälder med både kvinnliga och manliga könsdelar? Gör det ont i huvudet på webbnissen när han vet om att det finns dem som varken är män med enbart penis, eller en kvinna full av bara östrogen? Fast det faktiskt föds barn med alla möjliga "defekter" och som svårsmälta "mellanting" för läkarna som måste bestämma kön utifrån vilket kön som representeras mest? Är det jobbigt för honom, att det finns dem som inte är en "hel karl" eller en "hel kvinna"? Delas hans värld in i två delar, en av/för/med män och en av/för/med kvinnor? Och vem bryr sig i så fall om vad webbnissen tycker?
Sen att barnet "kan må dåligt" över att det var pappa som födde och inte mamma... Tror jag inte på! Adopterade hamnar i så fall under samma kategori eftersom det inte är ad. mamma som födde utan nån annan. Barn till homosexuella "kan också må dåligt" men det blir mer och mer vanligt och blir därmed inte lika "udda, konstigt" ju fler likasinnade det finns. Barn till muslimska analfabeter likadant, barn till tjocka osv. Sen kommer ju flickan ändå få veta att hennes pappa föddes som flicka men nu är lika mycket pappa som "Jim-Bob Smith's dad across the street". Så även om mamman hade fött barnet hade hon ju varit annorlunda i det fallet. Fast för henne kommer allt vara naturligt, och de är säkert jätteduktiga på att förklara. Steget från att ha en könsopererad pappa till att pappa var gravid är ju inte sådär extremt stort om man tänker efter. Synd bara att till och med betapetanvändare äcklas. Ger ju inte barnet den bästa starten i livet direkt. Ert fel, inte Thomas och hans frus.
Varför ska offret förändras, varför inte mobbarna? Om folk protesterar med skyltar är det ju dem som är problemet och inte familjen i fråga. "Flytta på mobbarna, inte på offret". Vi kan ju inte radera allt som sticker ut... då förändras ju ingenting.
Uttjatat och töntigt men - jag trodde vi levde på 2000-talet och inte medeltiden...
Gå ner i vikt för katolska kvinnor
Visste inte ja fanns!
The Light Weigh med en liten ljusstake i hörnet är ett viktminskningsprogram designat för katoliker. Jag har översatt fritt från deras hemsida;
"Gud (fadern, sonen och den helige anden) har designat var och en med ett färdigt hål i hjärtat. Gud gjorde detta så att vi skulle vara ofullständiga utan Honom. Denna längtan, dess ofullständighet, orsakar oss att söka Honom, vilket är vad han vill att vi ska göra! Gud är det enda som kan fylla vårt "hjärthål" perfekt. Problemet är när vi fyller denna sprituella hunger med allting utom Honom. Enbart Gud är den perfekta "delen" (piece) till våra hjärtan, som ger oss den perfekta lugnet (peace). Detta är därför det är så viktigt att försöka närma sig försoning/frid med mat ur ett spirituellt perspektiv. Att följa en diet sätter folk i ett "mentalt underläge" och tar ifrån dem deras möjlighet att uppnå försoning med mat. Målet med The Light Weigh är att hjälpa dig att uppnå "Försoning Med Mat". Att följa en diet kommer aldrig ge dig frid med mat, eftersom den är helt matfokuserad och självfokuserad. I The Light Weigh, är det Guds kärlek som förvandlar."
Jaja, om man mår bra av det och det är lättare att bota begäret med en bön än en bulle så kör på!
Jag tror också att det är viktigt att inte bara fokusera på att gå ner i vikt utan även titta på vad anledningen är att man äter för mycket eller för onyttigt, men det behöver ju inte vara tron, utan vad som helst annat - t.ex. sport eller hångla. En svensk tjej som kör metoden svarar att man behöver ju inte vara katolik, utan även protestant och bara köra på bibelläsning, bön och motion. Fast utgångspunkten måste ju ändå vara den katolska läran. Kan tänka mig att det ovan är ungefär som med Viktväktarna, fast istället för "vanligt" pepp i grupp, använder man religionen i grupp. Idén i sig är inte originell, men funkar det så funkar det, huvudsaken är ju att folk med viktproblem blir fria. Amen to that.
The Light Weigh med en liten ljusstake i hörnet är ett viktminskningsprogram designat för katoliker. Jag har översatt fritt från deras hemsida;
"Gud (fadern, sonen och den helige anden) har designat var och en med ett färdigt hål i hjärtat. Gud gjorde detta så att vi skulle vara ofullständiga utan Honom. Denna längtan, dess ofullständighet, orsakar oss att söka Honom, vilket är vad han vill att vi ska göra! Gud är det enda som kan fylla vårt "hjärthål" perfekt. Problemet är när vi fyller denna sprituella hunger med allting utom Honom. Enbart Gud är den perfekta "delen" (piece) till våra hjärtan, som ger oss den perfekta lugnet (peace). Detta är därför det är så viktigt att försöka närma sig försoning/frid med mat ur ett spirituellt perspektiv. Att följa en diet sätter folk i ett "mentalt underläge" och tar ifrån dem deras möjlighet att uppnå försoning med mat. Målet med The Light Weigh är att hjälpa dig att uppnå "Försoning Med Mat". Att följa en diet kommer aldrig ge dig frid med mat, eftersom den är helt matfokuserad och självfokuserad. I The Light Weigh, är det Guds kärlek som förvandlar."
Jaja, om man mår bra av det och det är lättare att bota begäret med en bön än en bulle så kör på!
Jag tror också att det är viktigt att inte bara fokusera på att gå ner i vikt utan även titta på vad anledningen är att man äter för mycket eller för onyttigt, men det behöver ju inte vara tron, utan vad som helst annat - t.ex. sport eller hångla. En svensk tjej som kör metoden svarar att man behöver ju inte vara katolik, utan även protestant och bara köra på bibelläsning, bön och motion. Fast utgångspunkten måste ju ändå vara den katolska läran. Kan tänka mig att det ovan är ungefär som med Viktväktarna, fast istället för "vanligt" pepp i grupp, använder man religionen i grupp. Idén i sig är inte originell, men funkar det så funkar det, huvudsaken är ju att folk med viktproblem blir fria. Amen to that.
Jag hjärta Anders & Måns
http://www.youtube.com/watch?v=82BiFFJHItU&feature=related
TV-hallåan framför en fejkad tablå fylld av program som har med gympapåsar att göra: "Anders och Måns är tillbaka nästa vecka, och då ska det handla om..."
Då dyker Måns upp.
"Jusse, Jusse... eh, glöm inte orienteringen imorgon..."
"Nä, nä."
"Och matsäck - Christer Ulfbåge sa 'inget godis'"
"Inge godis?"
"Nä."
"Men halstablett då, är det godis eller medicin?"
"Det är... eh... det är medicin."
"Ja. Tuggummi då?"
"Tuggummi är godis."
"Men om det har tandläkarförbundets symbol på så...?"
"Ja, nä, det är... jo okej, jo men då är det medicin."
"Ah okej, men du, blockchoklad då?"
"Blockchoklad är godis."
"Kan inte det kallas för bakingrediens då?"
Då blir Måns aaaaarg som bara en Måns kan bli. Tänk er när Anders väljer Fnatte på topp-3 Kalle Ankas brorsöner, eller Mellanbocken Bruse på Topp 3-Kända getter... Så arg!
"Jamen SKA DU BAKA ELLER?! Vi ska springa! Ja! Lars Adaktusson har skrivit frågor till tipsrundan hela natten. Sabba nu inte, Justine."
"A, okej, blockchoklad är godis."
"Ja, det är godis!"
Sen sprängs tv-hallåan.
TV-hallåan framför en fejkad tablå fylld av program som har med gympapåsar att göra: "Anders och Måns är tillbaka nästa vecka, och då ska det handla om..."
Då dyker Måns upp.
"Jusse, Jusse... eh, glöm inte orienteringen imorgon..."
"Nä, nä."
"Och matsäck - Christer Ulfbåge sa 'inget godis'"
"Inge godis?"
"Nä."
"Men halstablett då, är det godis eller medicin?"
"Det är... eh... det är medicin."
"Ja. Tuggummi då?"
"Tuggummi är godis."
"Men om det har tandläkarförbundets symbol på så...?"
"Ja, nä, det är... jo okej, jo men då är det medicin."
"Ah okej, men du, blockchoklad då?"
"Blockchoklad är godis."
"Kan inte det kallas för bakingrediens då?"
Då blir Måns aaaaarg som bara en Måns kan bli. Tänk er när Anders väljer Fnatte på topp-3 Kalle Ankas brorsöner, eller Mellanbocken Bruse på Topp 3-Kända getter... Så arg!
"Jamen SKA DU BAKA ELLER?! Vi ska springa! Ja! Lars Adaktusson har skrivit frågor till tipsrundan hela natten. Sabba nu inte, Justine."
"A, okej, blockchoklad är godis."
"Ja, det är godis!"
Sen sprängs tv-hallåan.
Koreansk trummis rockar fett
http://eternalia.wordpress.com/2008/04/03/tick-tock/
Sevärd film i Nillas blogg ovan!
Jag har aldrig sett en trummis som lever sig in i musiken så mycket som den här mannen.
Vem har sagt att en trummis måste sitta stilla i bakgrunden och bara hålla takten?
Var tvungen att sätta ihop ett litet collage, hoppas det var OK, Nilla!!!
headbangar
Idag har jag haft 33 unika läsare i min blogg! Välkomna och glöm inte att lägga mig bland era favoriter.
Sevärd film i Nillas blogg ovan!
Jag har aldrig sett en trummis som lever sig in i musiken så mycket som den här mannen.
Vem har sagt att en trummis måste sitta stilla i bakgrunden och bara hålla takten?
Var tvungen att sätta ihop ett litet collage, hoppas det var OK, Nilla!!!
headbangarIdag har jag haft 33 unika läsare i min blogg! Välkomna och glöm inte att lägga mig bland era favoriter.
Frän frisyr på sena natten
Upptäckte att jag kunde skapa en fräck frisyr med bara ett enkelt drag med fingrarna genom håret - och var tvungen att fota mästerverket medan det fortfarande var bevarat. Jag låter gärna franska stylister få patent på frisyren mot en "billig" penning. Den här frisyren kräver bara en smula fett hår och rätt drag med fingrarna så att några slingor böjs bakåt. Ev. behövs nog lite spray för att fixera.
Anders & Måns för alltid
Man kan se nästan vad som helst med dessa herrar; de gör allting bäst, och är de roligaste som finns.
Njut av lite Anders & Måns när ni vill göra nåt vettigt av dagen.
http://www.youtube.com/watch?v=RW1sP_F8Lyo&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=lgcHM5PCEg4&NR=1
http://www.youtube.com/watch?v=8Oa3jfTXQ8I
"De namn som kommer starkt i år är Bertil, Teddy Lucic och framför allt Lars-Åke - Sveriges bästa namn. Det är lagom långt, man får två namn i ett, och många kända personer heter Lars-Åke. [...] Ett annat plus är att Åke baklänges blir "ekå" och tar man bort ringen över å-et så blir det "eka" - som man kan ro i. [...] 9 av tio svenskar heter Lars-Åke." Och sen avslutas allt med en empirisk studie. Lars-Åke jämförs med "ett annat populärt namn; Lill-Klas".
Två namnskyltar sattes ut i skogen och det visade sig att 53 myror attraherades av "Lars-Åke" medan bara 47 drogs till "Lill-Klas", vilket gav en fingervisning om vad myror tyckte om Lars-Åke.
Eller ett avslut på ett av deras tv-serier, där det direkt efter programmet "finns en möjlighet att chatta.. på internet... med folk från hela världen! World Wide Web heter det! Det går också bra att ringa - nån ni känner. Då kan ni prata om precis vad som helst. Urfiffigt."
Vem kan inte tycka att det är humor, u-uh?
Njut av lite Anders & Måns när ni vill göra nåt vettigt av dagen.
http://www.youtube.com/watch?v=RW1sP_F8Lyo&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=lgcHM5PCEg4&NR=1
http://www.youtube.com/watch?v=8Oa3jfTXQ8I
"De namn som kommer starkt i år är Bertil, Teddy Lucic och framför allt Lars-Åke - Sveriges bästa namn. Det är lagom långt, man får två namn i ett, och många kända personer heter Lars-Åke. [...] Ett annat plus är att Åke baklänges blir "ekå" och tar man bort ringen över å-et så blir det "eka" - som man kan ro i. [...] 9 av tio svenskar heter Lars-Åke." Och sen avslutas allt med en empirisk studie. Lars-Åke jämförs med "ett annat populärt namn; Lill-Klas".
Två namnskyltar sattes ut i skogen och det visade sig att 53 myror attraherades av "Lars-Åke" medan bara 47 drogs till "Lill-Klas", vilket gav en fingervisning om vad myror tyckte om Lars-Åke.
Eller ett avslut på ett av deras tv-serier, där det direkt efter programmet "finns en möjlighet att chatta.. på internet... med folk från hela världen! World Wide Web heter det! Det går också bra att ringa - nån ni känner. Då kan ni prata om precis vad som helst. Urfiffigt."
Vem kan inte tycka att det är humor, u-uh?
Italienska chaufförer?
Nazli och ni andra som vill till Italien; kör för guds skull inte bil där!
http://www.youtube.com/watch?v=4S8bIUQ9BRw&NR=1
Haha
http://www.youtube.com/watch?v=4S8bIUQ9BRw&NR=1
Haha
Bad girl, baaad girl!
Jag har alltså fått en av mina närmaste vänner att gråta för min skull. Och de andra att skriva långa grattismejl. Bara för att jag hade tråkigt en 1-april-kväll....
Är jag elakast i världen?
Det var ju den 1 april igår och efter att ha hört lite bekantas aprilskämt var jag ju tvungen att testa själv. Så jag knåpade ihop ett mejl och spred om att Chrissy hade friat igår, och att allt "skulle bli bra igen" och att vi bokat "Borlänge Kyrka" den 1 juli. På en kväll liksom. Men "ha ha ha" så är det som vanligt alltihop, och jag och Christian är lyckligt snart-separerade och ska börja fota lite möbler för att sälja snart. Lägenheten har för övrigt minst 14 intresserade, så vi lär nog städa snart för "spekulanter". Som Nilla senare frågade; om det kändes bra ändå att skämta om det så tidigt, och svaret är ja, det känns väldigt bra. Mer än Okej, liksom.
Sen var det inte lika uppskattat... ha ha... Men lite kul är det att chocka ändå. Blev mest förvånad över att alla grattade, och ingen varnade mig om att "vänta lite nu, är du verkligen säker på det här?". Fast som C sa, man kanske inte direkt vill vara först med att vara cynisk eller hur?
Så tyvärr tjejer, ni får gärna shoppa presenter på Tiffanys, och jag lovar att om jag gifter mig nån gång ska det inte varapå ett datum när en sjundedel är utomlands. Ni får lov att vänta sisådär 10 år :) Och mina "vuxenpoäng" går snart till noll när jag flyttar hem till mamma och pappa igen. Men det jag gör gör jag jävligt bra!
Puss på er alla människor, särskilt en viss John som gör virtuella korståg på webben och förespråkar allt det där "svarta konservativa" vi alla älskar att hata. Hans blogg ligger på http://lsmv.blogspot.com/ och är både välskriven och intressant. "Dö för din åsikt..." ni vet.
Nu är det slutet på Sverige pussas och ler ute hos C i vardagsrummet.
Bör man påpeka för sin arbetsgivare att det står 871217 som anställningsdatum fast jag vid det datumet var en månad gammal? Eller är det skitsamma? :)
Är jag elakast i världen?
Det var ju den 1 april igår och efter att ha hört lite bekantas aprilskämt var jag ju tvungen att testa själv. Så jag knåpade ihop ett mejl och spred om att Chrissy hade friat igår, och att allt "skulle bli bra igen" och att vi bokat "Borlänge Kyrka" den 1 juli. På en kväll liksom. Men "ha ha ha" så är det som vanligt alltihop, och jag och Christian är lyckligt snart-separerade och ska börja fota lite möbler för att sälja snart. Lägenheten har för övrigt minst 14 intresserade, så vi lär nog städa snart för "spekulanter". Som Nilla senare frågade; om det kändes bra ändå att skämta om det så tidigt, och svaret är ja, det känns väldigt bra. Mer än Okej, liksom.
Sen var det inte lika uppskattat... ha ha... Men lite kul är det att chocka ändå. Blev mest förvånad över att alla grattade, och ingen varnade mig om att "vänta lite nu, är du verkligen säker på det här?". Fast som C sa, man kanske inte direkt vill vara först med att vara cynisk eller hur?
Så tyvärr tjejer, ni får gärna shoppa presenter på Tiffanys, och jag lovar att om jag gifter mig nån gång ska det inte varapå ett datum när en sjundedel är utomlands. Ni får lov att vänta sisådär 10 år :) Och mina "vuxenpoäng" går snart till noll när jag flyttar hem till mamma och pappa igen. Men det jag gör gör jag jävligt bra!
Puss på er alla människor, särskilt en viss John som gör virtuella korståg på webben och förespråkar allt det där "svarta konservativa" vi alla älskar att hata. Hans blogg ligger på http://lsmv.blogspot.com/ och är både välskriven och intressant. "Dö för din åsikt..." ni vet.
Nu är det slutet på Sverige pussas och ler ute hos C i vardagsrummet.
Bör man påpeka för sin arbetsgivare att det står 871217 som anställningsdatum fast jag vid det datumet var en månad gammal? Eller är det skitsamma? :)
