kattungejävel

Rättsekonom startar spel i Giraffen. Jag går in och han är helt tyst. "Ge besked då" fräser jag. "Starta eller neka". Sedan lämnar jag spelet. Varför starta spel när man ändå bara sitter och väntar på att folk med lägre rating går ur? Själv har jag inte alltid ljud på så jag missar när folk vill spela eftersom jag inte hör det där plinget.

SSABs rök stiger till himlen i natten, likt en blekrosa demon som sakta lämnar sin jordkropp. Tänk att ingen bryr sig om att rökmoln växer sådär läskigt - i skepnad av vilket giftmoln som helst. Själv tycker jag att det nästan är vackert... och ett tecken på att livet sjuder därborta i stora stålverket.

Emos. Det är ingen livsstil. Bara ett töntigt nyord. Låt 13-åringarna vara. Själv ser jag med dolf förtjusning på alla dessa små nymfer som törs sticka ut, som kanske har häftigt neonfärgat hår, barnsliga handväskor, små korta svarta kjolar med trasiga nätstrumpor och hårt sminkade små ansikten. Och så har de matteläxor och biter på naglarna som vilka ungdomar som helst. Själv på högstadiet var jag jättenervös för att ha håret i hästsvans, av rädsla att "sticka ut". Klart att jag kan beundra.

---

En sak som inte stör lyder som följer...

Sigur Rós är onaturligt bra. Staralfur och Hoppípolla och speciellt Sæglópur är bland de snyggaste låtarna i världen. Och jaaaaa, låtar kan vara snygga precis som de kan vara vackra. Just ur Sæglópur gillar pojkvännen de första två minuterna medan jag får rysningar av 01:54-delen, den del som han anser vara för vanlig och som alla andra låtar...NOT.

Om samiska är vackert, Eve, måste jag säga att isländska slår allt.