Ta hål i öronen på spädbarn
Pierca bebisar? Osmakligt och absurt!
Det kokar i mig när vid tanken på att små oskyldiga bebisar blir intvingade i ett fack och får signalen: Du är kvinna, alltså måste du förändra din kropp, inte ens som liten BEBIS får du vara dig själv utan att "förskönas" med smycken!
Jag måste markera att det är fel att göra saker med sina barn som om de små inte var egna individer med en egen kropp som inte ska borras i!
Om folk bara fattade det så skulle ingen klaga. Men nej; denna könshysteri att klä upp sina småbarn i prinsessklänningar och fluff-kjol istället för unisexkläder, det chockerande i gifta bort unga flickor och inte låta unga flickor röra sig ute som de vill liksom sina bröder; detta töntiga medeltida "beskydd" - det irriterar mig till tusan att samhället går bakåt! Våldtäkter och hedersmord länkar jag direkt till mäns makt över kvinnor: att kvinnor ska lyda männen, att kvinnor måste behaga männen genom att göra sig till och smycka sig! De behandlas som små dockor som inte får ha sex hur de vill utan måste vara oskulder tills de gifter sig; och var denna diskussion dök upp från: redan som små måste de smyckas för att vara söta och indirekt behaga män (som om de inte var sina egna individer utan sina föräldrars tillhörigheter)... Tvi! Sorry, men det passar inte in i det samhälle jag vill uppnå; ett jämlikt samhälle där folk så lite som möjligt behandlas olika pga. kön, ålder och etnicitet - utom lagtillhörighet då vilket är en heeelt annan sak *blink*
Jag skiter i att det är en kultur, en familjegrej, något man ska bara för att det är tradition. Mammor som gör det för att det är "gulligt" får mig att vilja kräkas. Tänk själva för fan! Skulle ni könstympa era barn också om det var tradition? OK, ni behöver inte svara förresten...
Jag var ungefär tio när jag tog hål, fortfarande ett barn, men kunde åtminstone uttrycka min egen vilja.
Suck och stön. Sitter på FL och jag stör mig egentligen inte på trådskaparen, en gravid ung (?) kvinna som undrar hur tidigt hon kan pierca sin bebis, henne förlorade jag när hon uttalade ordet "tillhör". Utan det är på en annan medlem som hånskrattande ger sig in i diskussionen; självklart. En romsk kvinna som retar gallfeber på mig var hon än dyker upp. Och JA, här är det väsentligt eftersom hon hela jävla tiden betonar "vi" och "dem" utifrån sin romska bakgrund.
Visst, min privata syn på ett förhållande kanhända är något gammaldags, men rent samhällsmässigt vill jag ha det jämlikt eller åtminstone öppna för att på så många plan som möjligt ha det så jämställt mellan könen som det går. Och då blir jag så ledsen över att föräldrar tar sig friheten att göra ingrepp på ett barns kropp som inte behövs rent medicinskt. Har inte i så fall en annan förälder lika stor rätt att tatuera barnet i svanken också; tatueringar kan man också "ta bort" om barnet inte skulle vilja om några år... =(
Ja, du har ansvaret över barnet men vill du ha en utställningshund så köp en. Gör inget per automatik av bara tradition eller för att det måste synas att barnet du har i barnvagnen är en flicka; det är så... osmakligt. De kommer ändå upprepande gånger bli påminda om hur en kvinna ska se ut och vara; låt henne åtminstone slippa den första pressen komma hemifrån.
Och deras starkaste argument är att det är tradition och för att de kan - för att barnet är deras tills det är 18. Kom igen! Stack de in nålen lite för långt när du var unge, eller?
Tänk infektionsrisk! Tänk en liten knubbig barnahand som får tag om örhänget och rycker till! Tänk om din dotter inte alls vill ha hål och får leva med ärren? Och var det en docka eller en liten människa du ville ha, egentligen?
En blå molnfri himmel
Det slog mig idag; att det har ljudlöst och obemärkt lämnat mig, som satt löst flätat vid min höft men nu har singlat iväg någonstans på vägen. Det tog ett tag, ett år, men nu är jag lös. Det jag kedjat mig fast vid, är ett minne blott - inte längre kvar likt småsten i byxkanten ej redo att ruskas ur. Det är inte längre mitt, det är befriat och min strupe är klar och renad, en blå molnfri himmel är denna insikt.
Från det djupa till det lätta: både 18-årsfest hos Ss på G-stigen, och middag hos T. Mycket vin, mycket prat, kanske det som talar ikväll. Huvudvärk imorgon månne?
Vuxna, men ändå samma
Detta inlägg ackompanjeras (orka kolla stavning...) av systers gitarr. Den förra låten hette "Stämmer..." *plats för artigt skratt*
Du skulle ha läst det här inlägget högt istället, Ems! Den damen satt nämligen igår på sin balkong och läste högt ur min blogg, till allas stora glädje... Hm... Men annars hade vi det trevligt. Det åts glass och maränger och jag i min tur filmade alla till vansinne.
Sen åkte jag hem, rakade benen för andra gången i år, och for iväg på studentmottagning hos faster och farbror. En glad nybliven student öppnade med en öl i handen och ett stort leende i ansiktet, och det var början på en ganska trevlig sen eftermiddag. Jag har inte sett yngsta R på flera år! En skandal, va? Det var samma ungdomar som kom som var barn på den tid jag fortfarande följde med på födelsedagsträffar; ett gäng grabbar mestadels (utom jag & mellan-R) som är födda ungefär kring 87, och jag räknade hela grabbordet till ungefär 10. De har blivit stora. Vuxna. Men ändå samma.
Vad ska man göra en ledig fredag?
Gårdagen var rolig i skolan! Vi hade rollspelsövningar - lekstuga - där en lärare spelade elev och ställde frågor om gymnasievalet, och så fick vi sitta med en gammaldags gymnasiekatalog och bläddra. Jag fick en "elev" som var väldigt påläst om Teknikprogrammets olika kurser och frågade om programmering och CAD-teknik, och möjligheten att läsa två språk samtidigt som hon ville läsa hög matte. Voj voj. Men de övriga berömde mig för att jag var så "snabb i huvudet" med svaren. Kanske kan bero på att jag typ kan gymnasieprogrammen i huvudet, åtminstone de studieförberedande, sen min egen gymnasietid då jag gottade mig i timplaner. Nu finns det nya huvudbryn som områdesbehörighet och extra meritpoäng som plockas på olika håll som inte fanns på miiin tid. Men övningen var rolig, alla klasskamrater var påhittiga med frågor och försökte luska ut olika alternativ och vad som eftersöktes. Mycket skratt och många diskussioner om hur man gör med elever som inte klarar grundskolan, om komvux och hur man låter bli att stänga grindar men samtidigt vara realistiskt. Typ samma diskussion som kommer fortgå under tre år... he he he.
Nu sitter jag i valet och kvalet över dagens planering. Klassträff i Rålis, men där många omtyckta personer kommer saknas. Klart jag trivs med majoriteten av kursarna, men det är alltid lite nervöst hur det kommer bli. Solen strålar så det är ingen ursäkt att stanna hemma. Det är tur, för min yngsta av de äldsta kusinerna tar studenten idag och jag önskar honom sol och glädjerus. Jag ska dit med familjen i eftermiddag. Men först - något för dagen. Annars ska några av tjejerna träffas för glass i Kallehäll. Får se, får se. Sen ska jag som sagt till Bromma för mottagning, och imorgon är det både 18-års-öppet hus för bekantas dotter och sen middag på kvällen med föräldrarna hos familjen T.
Och sen - på söndag - när pv inte ska transportchefa längre - får jag träffa honom igen. Och sen är det nästa vecka med sista inlämningar i skolan och sen är det sommar, sommar, sommar!
B som i basta
Själv har jag ägnat kvällen åt klippning. Jag har filmat både picknick på Kallhällsbadet och Twisterlekar på kökgolvet, och jag tror mina vänner kommer hata mig innan sommaren är slut för att jag ska försöka föreviga varenda steg de tar, stackarna. Men jag har en del roligt material redan! Min dokumentär kommer bli suverän när den är klar.
Solen sken idag och snoken simmade i vattnet kring våra fötter (nästan) och var inte alls död när man kastade en sten alldeles intill den som kontroll. Jag och Nilla svalkade oss i vattnet efter gympapass i värme, och jag blev såklart solbränd om nosen, viking (viting) som jag är. Lite plugg hanns med; några sidor om efterfrågad och icke efterfrågad information, och så fick jag tillbaka resultatet av samtalsanalysen: det blev ett B i Studie- och yrkesvägledning II. Yeay!
Nu får CM komma, tycker jag.
Därmed basta; det ord som tönt-Corazza Bildt använder på valkampanjaffischerna.
Igår ringde jag J, Cs syster, för att småprata lite och höra mig för hur hon har det. Hon blev förvånad att jag ringde men hoppas att hon uppskattade det. Man måste ju ha lite koll på sin förra svägerska.
Oj! Koddosan är död vid min port, måste ner och släppa in älsklingen... Ciao!
Presidenten och miss Wade
"It is better to choose a vocation than merely to 'hunt a job."
Dessa är studie- och yrkesvägledningens gamle urfader Frank Parsons ord som svischar förbi mig såhär mitt i natten ur ingenstans. Vi på syv-utbildningen har hört dem upprepade gånger, så ni kanske också ville höra... Vilket jag anar att ni inte ville.
Började stalka mina stackars vänner med filmkameran idag. Det enda positiva är väl att jag håller mun. Det blev väldigt snyggt när jag filmade medan tåget körde in på stationen, och ingen har sagt att min film måste vara originell! Det var sex bruttor (saknade Eve!) som skrapade ihop sig i småregnet och huttrade på ett lapptäcke av filtar. Vi åt medhavd matsäck och spelade både Plump och Neg...Bonde och President med tre kortlekar. En stund satt vi även på bryggan och spådde oss ett par sjuka framtider där det både snedknullades med amerikanska presidenter och skaffades nio ungar med en otrogen make. Tänk om man alltid fick sådan tydlig statistik över sina tillkommande - både hur mycket han älskar och ogillar en, hur rik han är och hur bra i sängen han är... Här får man veta allt från början, minsann minsann.
Och alldeles för långt bort från mig befann sig CM och byggde på Vässarös nya brygga. Han hade visst sandblästrat hela dagen fick jag veta. På söndag får jag förhoppningsvis träffa honom. Har jag berättat att vi ska segla i sommar? Det ska bli så roligt, jag har tagit ledigt vecka 26 och då ska vi ut med en båt han fått låna. Jag har aldrig seglat förut men jag är i trygga händer! Nu ska jag ta min tablett mot nässvullnad (besvären som nästan försvunnit) och stänga ner musiken för natten. Jag hamnar alltid vid datorn så sent när jag jobbat stängning, det tar så emot att lägga sig kortare tid än två-tre... eh, fyra-fem timmar efter att jag kommit hem, och jag kom hem vid 23.15 idag så det är dags nu, ögonen går i kors och ett stort täcke känns faktiskt ganska lockande, trots att jag inte får ha min stora, kramtåliga gubbe att burra in mig hos i natt heller!
Ett år äldre, klokare och starkare
Idag är det också maj och jag är ett år äldre, klokare och starkare, men med ungefär lika många kilon under kläderna. Det är som att tankarna mer sällan går på högvarv, jag har tid att tänka innan jag yttrar mig, jag stångas aldrig utan tas alltid mjukt emot av CM om jag skulle få för mig att försöka. Jag stillar mig, alltmer. Och när jag stressar upp mig och blir orolig, då finns han där, som för att lugna de sista tonårshormonsspökena som rasslar i hörnen.
Vi for till hans lillebror igår, en gräsänkling som var otroligt trevlig och lättsam att vara med och som var nyfiken på sin brors nya tjej. Tänk, jag som storasyster är ihop med en storebror, det ska tydligen vara extra bra! Hans tjej och barn var bortresta så jag fick bara en liten dos svärfamilj vilket var alldeles lagom. Han bjöd på middag och på en pall stod en bur med hamster i - precis en sån liten krabat jag förut suktat och som jag lekte med efter att CM fått fingrarna bitna en stund. Det är f.ö. löjligt fascinerande att se bröder interagera. Att finna likheter och skillnader, både utseendemässigt och i beteende, och veta att de här personerna har känt varandra hela varandras liv. Jag vill gärna träffa honom och hans familj igen! Gärna i sommar.
Och så blev mitt och CMs farväl extra långt imorse, då han ska ut och bygga en jättebrygga över Kristi Himmelsfärdshelgen (ja, hela ska täckas ;)). Och nästa vecka är det maratonet som han är med och ordnar = mycket jobb. Men någon kväll får han undvara åt sig och sin lilla flicka, det var han också medveten om är alldeles nödvändigt.
Lite om jobbet, lite om Sveriges framtid
I söndags steg jag upp vid otroliga nio och låg lite framför teven och spelade poker. Sedan fick jag sms från systern som frågade om jag ville följa med till stan med henne och köpa klänning, vilket fick mig att snabbt städa och sedan dra. Inne i stan köpte hon en fin glittrig tight, och jag en svart och så hittade jag den där söta, sköna blusen på TopShop som jag sett en expedit ha på sig sist men som inte fanns inne då. Glad i hågen av att ha shoppat åkte vi hem och fikade med mamma. Sedan som CM dit och vi åt lax och det var varmt och skönt och jag var perfekt klädd för dagen.
Igår for jag till skolan klädd i för tunna kläder för att träffa Therese för fältstudieredovisningarna, skriftlig och muntlig. Det småregnade ruggigt och jag köpte en isPucko vid Östra station. Efter att spånat idéer och lagt upp arbetet skiljdes vi åt och jag satte mig för att döda tid med lite plugg tills jobbet på kvällen. Dock hade jag tur som hade två tjejer som skulle in till stan för lite jeansshopping, så jag slog följe med dem och åt lunch. I Hötorgshallen inhandlades lite smågodis såsom gräddmandlar och sötade kokosbitar, och vi åkte till Stadsbiblioteket, vissa personers andra hem ;) och sedan var det dags att börja bege sig. Jobbet var som vanligt; en del gulliga kunder som har tålamod och är trevliga och till och med gör mig bubblande förtjust, flertalet mittimellan som säger hej och nej tack på frågan om kvitto, och en del som surar och till exempel fräser åt mig för att jag av hänsyn lägger chipsen åt sidan för att de inte ska krossas av mjölkpaketen som kunden av omtänksamhet lagt på rullbandet EFTER de krossbara chipspåsarna. Ni vet väl att ni som ler räddar många dåliga stunder och slätar över den bitska kunden som kom före och som låter kassörskan få ta allt? Och jag begriper inte varför alla alltid kommer samtidigt och bildar kö? Jag kan sitta först alldeles ensam och med enskilda kunder, och sen kommer en hel drös! Det är som att alla ser att "oj, där står det folk, bäst jag ställer mig så jag får betala nån gång". Ha med er i bakhuvudet att är det för lång kö öppnar vi en ny kassa, och så snittar jag faktiskt 1 ½ kund i minuten, så det är inga vårdcentraletider ni får vänta :)
Det bästa rådet jag kan ge, om det inte är fredagsrusch vid 17-tiden, är att gå lite till i butiken och sen komma tillbaka, för då har vi antagligen betat av kön.
Oh. Jag måste komma på vad jag ska säga till den kund, en vanlig man i 30-40-årsåldern som kallar mig "gumman" efter varje mening... Jag är ingen liten gumma! Hellre dam, vad fan! Jag blir mest häpen när det händer. Gumman?! Kallar man främmande människor för det? Att en överförfriskad och/eller äldre man (eller tantalaring för den delen också) kallar en för sånt och sjunger "rock'n'roll" på finska går ju att ta... Men för nyktra och unga människor är jag verkligen inte "gumman" för andra än CM, föräldrarna och i nödfall en kompis som tröstar.
Efter jobbet som faktiskt gick bra och stundvisvar roligt och helt okej som vanligt, kom CM och hämtade. Eller, han försökte. För det var visst en derbymatch som just avslutats och polis stoppade och dirigerade om trafiken - bilar hänvisades ner i något mörkt industriområde vart man nu ska ta vägen där? Slutligen kom han till sin huttrande flickvän och på kvällen såg vi Seinfeld och drack te och gick sen och la oss för en natt där jag drömde mardrömmar samt drömde en italiensk film där människor andades ut rök i form av sina mini-jag. Jag tror min hjärna drömmer mardrömmar med flit så att jag kan kura ihop mig hos en sovande stor kille, lite ynkligt sådär. Planer för idag är: träffa Therese på Frescati och fortsätta skriva, samt åka och hälsa på CMs bror för första gången!
The Omoralisk Schlagerfestival
Ett landsting provar tjänsten att låta patienter skicka in mms på sina könssjukdomar eller andra hudåkommor för att få dem bedömda av läkare. DET om något vore ju pinsamt att felskicka en bild till svärföräldrarna... Särskilt för mig, som ännu inte träffat mina!
Dagens kram ger jag till killen på Shell som gav mig en näve Marianne helt gratis! Han jobbar via lucka nattetid av säkerhetsskäl och jag valde slutligen en Tom & Jerry-påse efter att ha försökt glutta in genom fönstren och några Marianne, som han hivade över utan att ta betalt. Vilken fredagspresent till en trött tös som jobbat stängning!
Och så tog jag på mig att jobba extra imorgon (100% OB!) och på måndag. Och en liten ängel tog på sig att jobba åt mig den 29:e när det både är klassträff och en kusin som tar studenten samma dag. Det, och näven med Marianne, gör så att jag brister ut i "Doing the Omoralisk Schlagerfestival" för full hals just nu. Vilket jag med rätta kan göra, då jag ska jobba under ESC imorgon och inte bidrar med annat än att kränga tidningar med schlageryra.
Seriöst! Jag har nog skrivit den hittills roligaste rubriken på Moodle (vårt internetforum/lärplattformen i klassen): ett porrglatt "Par söker par! ;-)". Detta eftersom jag och Therese är från två skilda storgrupper och vill kvittera en av oss mot en halva i ett annat "blandat" par så vi hamnar i samma. Inte lika komiskt är väl att jag sitter på lärplattformen mitt i natten en fredagskväll, höhö.
Pirat
Röstkortet till EU-valet den 7e juni låg på hallmattan idag. Jag kom upp från kommunhuset där vi intervjuat utbilndningsnämndens ordförande och programchefen - verkligen en god idé att intervjua två olika då vi fick klarhet i hur beslut om gymnasieskolans programutbud tas och spelet och aktörerna omkring. Vi kikade även in på bibblan där några av tjejerna satt och pluggade, och glass åts i parken.
Men väl hemma googlar jag fram lite olika sidor om kandidaterna till valet och sitter nu och roar mig själv och Berka genom att hitta valsedlar med namnlistor. Alltid lika roligt med vad de skriver upp för yrken. Eller vad sägs om Kommunistiska förbundets kandidatlista: Dag Tirsén, livsmedelsarbetare; Anita Östling, köttpackare Daniel Nordström; styckare, Catharina Tirsén; finstyckare - samtliga från Stockholm. Vad fan...? Är det en slump eller råkar det bara vara extra vanligt med kommunister bland styckare eller kanske vice versa?
Eller vad sägs om att Nationaldemokraternas andraman heter Daniel Spansk? Och att Nordisk Unions två första kandidater har skrivit poet respektive 5-barnsmamma som yrke? Eller så räcker det med att läsa partinamnet: först 666 för en EU:s Super-state med frihet, jämlikhet, rättvisa, fred, kärlek och lyckan, och sen Lisabonfördraget är olagligt/ Frihetliga rättvisepartiet (FRP) för att piggas upp.
Voj voj. Själv röstar jag med stor sannolikhet på piraterna :) Sakfrågor har inte ersatt ideologierna, utan Piratpartiets sakfråga handlar om ideologi. Att ha rätten till ett privatliv där man kan tryggt använda internet utan att bli kontrollerad och inskränkt. Att man fritt kan dela med sig av det man skapar, bygga vidare på varandras arbete och ta del av det; få skapa, utveckla och sprida kultur via internet - det är väldigt fint tycker jag och det är så man arbetar idag och alltid gjort - man samplar av andra och inspireras. Det känns visserligen lite fjortisaktigt av mig att rösta på PP, men det känns livsviktigt. Att en hel ungdomsgeneration kriminaliseras och känner sig hotade för att de använder sig av befintlig teknik borde ju signalera om att det här är en rätt så viktig fråga? De övriga partierna verkar inte ha insett att den nya tekniken medför en hel del nya ställningstaganden - som upphovsrättens egentliga syfte (skydda vem? generera pengar åt vem?) så jag hoppas PP blir något av en vågmästare. Det handlar inte om att stjäla andras musik, jag har aldrig gått in i en artists studio och tagit råmaterial och sålt vidare! Jag har snarare lyssnat på hans musik, sparat ner den på datorn för att den är bra, spelat för andra (och skickat över via datorn, då ex. msn är en del av modern kommunikation) och sedan har vi tillsammans gått på konserten (med betald biljett, har inte gått in bakvägen). Nä, Piratpartiet har mycket att göra här och jag ger dem gärna min röst.
Här sitter jag!
Här sitter jag, mätt på Toblerone och förlorar på poker; först dubblade jag insatsen, nu ligger jag under. Duffy, och nu Eddie Vedder på YouTubespelaren, saknar därmed killens ljudanläggning... Vill ni höra bra musik så lyssna på soundtracket till Into the Wild. Jag pokrar och läser i Järfällas skolplan och räknar ner timmarna tills jag ska till jobbet kl. 17. Grabben ser jag inte förrän på lördag. Jag jobbar två kvällar i rad, han ska på speedway och ut. Även om jag sovit där sen lördags har jag ändå varit hem i vändor och tränat, jag har varit på vårdcentralen och sen käkat hamburgare och varit ute i solen med Nilla (okej, det med vc lät lite som ett pensionärsnöje) och sen tog jag mig till stan och blev upphämtad som en liten lyckost av killen som var inne i stan samtidigt som mig - timing! Vi köpte färdiglagat att äta och medan han installerade en ny skrivare slöläste jag rapporter, och sedan gosade vi ihop oss och såg på film. Kan man inte alltid ha det sådär slappt? Om en timme ska jag pinna ner till tåget... Är väl rätt okej det med. Kanske borde lägga mig ner och blunda lite också... sov bara några få timmar inatt (gud, vad J-a i började fnittra åt mig när jag sa det) och vi hade låång paneldiskussion om gymnasie- och yrkesutbildning idag med representanter från Sveriges Kommuner & Landsting, Svenskt Näringsliv, Skolverket och LO, vilket var intressant men det krävdes mycket sötsaker och fralla för att hålla hakan högt och inte mot bröstet. Visste ni att om några år kommer bara 15 % av alla nya jobb i Europa vara möjliga att utföras av "low-skilled" dvs. dem med bara grundskoleutbildning? Och minst 50 % kräva högskoleutbildning? Det kanske är bara jag som skriver så pennan glöder när såna ämnen är på agendan? ;)
Kap Farväl
Sicken lyckodag! När jag nu stuckit hem lite emellanåt för att hämta träningskläder ligger det två paket på golvet bland all reklam och lokalt tjafs. Både Fimbultyrs cd och mitt Stikopaket med t-shirt och Stiko Per Larssons album i hade kommit. Så nu har jag spelat igenom hela Gryende tidevarv (lite snabbt, mina öron var inte riktigt på humör idag) och halva Kap Farväl som sänks över Aspnäs.
Annars har det varit shopping på stan med Nazli & Nilla; jag köpte en kjol och en sommarklänning, samt kokos/vindruvsdricka och choklad från Koreanska affären. Nilla fick ta sista delen av drickan eftersom de hade stoppat i bitar av vindruvor i - inget för mig. Och så har jag börjat planera för min dokumentär; mitt sommarprojekt. Träning ikväll, och sen åker jag nog tillbaka till Hägernäs till mannen. Ljuvligt.
Ny leksak
Den är rätt cool, vi ska nog komma bra överens den och jag.
http://www.unwiredview.com
Nu är herrn på möte och jag ska ta och fixa lite köttfärssås på älgfärsen sen igår åt oss lagom tills han kommer hem. Jag i min tur blev serverad lite lyxiga färsbiffar igår med ädelost, strimlade rotsaker och vin att dricka PLUS smaskig efterrätt, så ikväll blir det annat när unga fröken står i köket efter heldag i skolan. Och som en avslutning på den lediga, ultrahärliga söndagen fick han dela säng med en så lagom kaxig vinnare, då vi spelat en omgång Texas hold 'em och jag fick in en högre kåk på triss i sjuor över hans triss i tvåor. Det är kul att spöa killen som omväxling ibland *blink*
En ny kameravinkel
Jag vill vara skärpt. Möjligen blir BRÖSKME, The HEPMENN Girls eller vad vårt hemliga nätverk än kommer heta… en väg att gå till makt och kapital i . Vi satt på bussen från Kista och skojade, jag och några av tjejerna. Vi var på bio ikväll, State of Play – en spännande, normal film jag kan rekommendera vidare. Jag hade haft en blaskig dag; fick lägsta godkända betyg på Arbetslivs- och Näringstentan som gav mig ett snett, förvånat leende när jag såg att jag skrivit ”relativ” istället för ”relevant” inte mindre än två gånger. Vad tänkte jag där? Man får som man förtjänar, jag blev i alla fall godkänd. Men i skolan verkar flertalet tunga i sinnet, präglade av oro och stress med husförsäljning, barnhämtning och stundande sommararbetslöshet uppå studierna, vilket påverkade även mitt sinnelag. Och jag måste knappa iväg ett sms till CM med min insikt om att jag är ta mig fan lycklig. Jag har haft urmysiga dagar med honom, det är inte värre med skolan än att vissa rapporter från Skolverket är lite torra; och jag har ju ett jobb som kanske inte riktigt går gnisselfritt (jag våndas fortfarande för spel- och travdisken) men där jag får betona att jag HAR ju ett jobb. Jag är frisk om än lite rundmagad, är älskad av en älskad pojkvän som bara vill mig väl, och inga direkta problem. Det är inte att skryta, det är att konstatera. Men när jag satt på tåget hem från skolan, kall av regnet och fullpackad efter några dagar i Täby – så ville jag faktiskt åka och träffa tjejerna, hur sur jag än var. För det skulle muntra upp mig. Det var en nyhet; förr har jag tyckt det varit en ytterligare tyngd att behöva vara social. Men jag tror att jag var ganska snäll ändå… Det var trevligt att ses och äta lite go mat och se film.
Begravning imorgon för B, jag och syster ser fram emot maten, är det respektlöst? Jag kommer gråta. Blir mitt livs andra begravningsceremoni imorgon; jag är inte närmast sörjande men sorg är smittsamt.
Min mobil har dött. Ingen ceremoni för den, hoppas ännu på återupplivning. Jag vill inte att mina 83 sparade kärleksfulla sms från CM ska vara borta. Även om det slår mig att det inte är det värsta som kan hända. Bara värd en liten suck.
Åh, nu efter några timmars död, börjar det blinka lite sött här bredvid mig i soffan. Men, skärmen är bländande ljus och det blir nog att googla på ny telefon… Kanske dags nu, efter att ha levt på lånade mobiler de senaste åren… På TV säger de att det är 85 % arbetslöshet i Herrgården i Rosengård. Inte konstigt att det brinner och kastas sten, de är helt klart behov av en syv! Och lite pengar kanske...?
Ut i vildmarken med E & N
Ännu en självstudiedag! Men vädret är grått och trist, inte alls som i lördags då jag, Nilla och E hade utflykt! Jag hade en ledig dag och ville hitta på något; helst ta en dagstur bort och kanske åka färja eller något annat spännande. Efter lite snabb research om naturreservat fastnade jag för Tattby med bilder på dess lummig natur och texter om urskog och vatten. Nilla var på, och E - han blev också sugen på att ge sig ut i vildmarken. Med tro på att dessa två figurer tillsammans med mig skulle gå ganska bra ihop som resesällskap, tog vi Saltsjöbanan ut. Jag hade kvällen innan stått på tågperrongen efter jobbet och flirtat in mig på att E skulle fixa smörgåsar åt mig, så jag köpte drickyoghurt och kakor till honom som gentjänst. För ska det va picknick så ska det!
När vi stigit av i Tattby (ska jag prompt bo kvar i Stockholm kan jag väl täänka mig att flytta hit) var min kompetens som guide nådd till slutet. Vi valde att gå ner mot villorna (tydligen mitt beslut, de andra ville gå åt andra hållet) och det blev därför en slags stadsutflykt där vi strosade längst gatorna i ett idylliskt villaområde med det konstigare moderna huset efter det andra; Nilla med kameran i högsta hugg (Uppenbarelsekyrkan var verkligen vacker!) och jag och E som allmänt proffsiga sommarturister med ryggsäck. Nere vid hamnen hittade vi en liten miniö att käka lunch på, och där fruktade vi fiskmåsar och gjorde oss lustiga över en båt som övade på att köra i cirklar. Vi tog ett varv runt Saltsjöbadet; fotade, pratade, skojade. När vi återvänt till tågstationen ville vi inte riktigt hem, så vi provade det håll som jag avfärdat sist. Och se på fan - där låg den efterlängtade skogen, där vi både tog oss ned för sluttningar och uppför branta backar, hittade en parkeringsplats mitt i "ödemarken" och slutligen sjönk ned vid några klippor för att njuta av vågorna och pissmyrorna. Jag blev ett litet barn och balanserade på stenar, trampade sönder torkad tång och stoppade handen i vattenskummet - till de andras stora förtret, medan de "vuxna" solade. Jag med min känsliga rödtotts-hud blev dock kräfta på kvällen; solskydd - vad är det? Jag ville nästan sjukskriva mig från jobbet nästa dag!
Nåja, man har väl en gullig pojkvän som lät mig ligga med huvudet i hans knä och så smorde han in mig med diverse svalkande krämer och aloe vera-klet. Mina knogar är också alldeles torra; hudkräm - vad är det? eftersom jag tvålar in mig sjuttielva gånger vid handtvättningen efter kassajobb - pengar gör mig nästan svart om fingrarna, usch! Så dem tog han också itu med. Osså igår när vi var nere i Arninge C köpte han en varsin Tempurkudde åt oss; även jag ska ju sova gott, sa han med len röst, ty jag är fortfarande inte van vid hans vattensäng än.
Jag ska försöka lägga upp bilder från utflykten, men annars får ni hålla er till godo med min magnifika skriftliga skildring ovan. Fotograf Nilla har lagt ut bilder i sitt inlägg "Ut i naturen... eller?" http://eternalia.wordpress.com/2009/05/02/ut-i-natureneller/ Saltsjöbanan är min nya vän i kollektivtrafiken.
2009-05-09 kan jag äntligen föra över lite bilder från min döende mobil.
Nilla och E som låtsas att det är något intressant uppe i träden. Skildrar
hur Nilla fotade och vi andra strosade.
Ni förstår hur mysigt det var, denna dag? Njuter av utsikten av
Grand Hotel
Ni skulle ha sett mördarblicken jag fick...!
Imorgon ska jag, E1 och Nilla ut i skogen!
