kattungejävel

Sitter och slöbläddrar bland familjeliv.se:s forumtrådar... Hittar en tråd där första inlägget är mycket enkel: Misshandel/Våld: "Kan dem sluta?"
Och sedan kommer det. Trådstartaren får stryk 1-2 gånger i veckan, han har sagt två gånger att han ska sluta - när hon sagt att hon inte orkar mer - och hon säger minsann ifrån när han slår så han ska fatta att han gör fel. Nu var det 13 dagar sen - nej förlåt, längre ner ändrades det till 9 - han sist misshandlade henne. Hon ska HJÄLPA honom och han hade faktiskt en svår uppväxt. Han RÅR INTE FÖR ATT HAN BLIR ARG. Och han vill ju förändras, han gick ju faktiskt till en psykolog för att prata men vände i dörren, så han har ju försökt, en gång för länge sen.
Nu har de bestämt att han ska ta en promenad när han blir arg eller slå på en boxningssäck. Och när han skärpt till sig ska de gifta sig. För hon är faktiskt kvinnan i hans liv som han älskar och som han hellre tar livet av sig för än gör illa...(???) Bla, bla, bla...

Jag förstår det verkligen inte. Efter alla år av litteratur, filmer, alla reportage, alla studier om kvinnomisshandel så finns det FORTFARANDE kvinnor som försvarar och vill "hjälpa" sina män som slår dem, spottar på dem, förnedrar dem, hotar dem, tar stryptag för att de ber om diskhjälp när de är nyförlösa, vill döda dem, som ger deras barn en otrygg uppväxt och som kallar dem för jävla hora när de köpt fel sorts chips. "De kan förändras, bara de vill?!" Så de ville inte lägga av med att slåss tidigare alltså?

Kan man vara medberoende i ett misshandelsförhållande?
Den anonyme tjejen som jag skrev om ovan skriver glatt och hoppfullt och övertygar alla sina forumkamrater att hon verkligen tror att han kommer förändras med hennes egenhändigt påhittade behandlingsterapi. Meddelar lyriskt att de tar en dag i taget och hon ser det som deras gemensamma problem - hans misshandel av henne - precis som vilken vanlig relationskris som helst. Jag bara undrar om hon kommer skriva ett nytt inlägg den dagen han faktiskt sparkar in magen på henne och inte slutar bara för att hon som senast påminner om att de befinner sig i bebisverkstad och kanske är med barn. Att forumtråden dör ut... Att hon slutar berätta - ens för okända internatanvändare -, att hon slutligen enbart bagatelliserar, förnekar, döljer... Bara för att han skallat bort hennes sista hopp om en misshandelfri vecka.

"Det som sägs på familjeliv.se stannar på familjeliv.se" brukar det heta. Inte i min värld dock.