Suk
Åh! Typiskt! Sista dagen på jobbet - en helg-ob-dag till och med - och så blir jag sjuk! Vaknar sådär död som man gör när man är förkyld. Svullna ögon, liten röst.
Ringde mamma just när hon körde in i en JÄTTELÄSKIG rondell vid Tönnebro. Hon tyckte jag skulle åka och vara sjuk på soffan hos pappa istället. Det tyckte han också. Så nu när jag packat kläder och fått i mig ProViva, passionsfrukt, flatbröd och Peztabletter, ska jag ta bussen dit strax. Reprisen av en tv-pris-gala är ju lite sådär kul.
Igår sa jag hej då till en av favoritkunderna och lät honom även veta detta. Han är en av dem som alltid är sådär normalt trevlig, som ler igenkännande och som hojtar hej då - och småpratar däremellan. Nu fick jag veta lite mer om honom, tydligen har han en bror som jobbar som polis i Täby dit jag ska flytta, oopsidaisy :)
Tjejen som jag sa såg ut som tjejen i Antitrust blir också att sakna, de små söta högljudda tvillingflickorna, mellanstadiegrabbarna som köper Monster-energidryck och kallar mig "madame" i spelad artighet, liksom den skånske killen som har starka åsikter om USA och deras carbon taxes m m (honom kommer jag sakna skarpt, absolut en favorit) för att nämna några. Då har jag inte räknat med alla som pratar med mig ändå, fast lite vimsigare och ovidkommet, och vare sig jag visar intresse eller ej, hehe. Till och med den virriga damen som alltid frågar var kattmaten finns, kommer jag sakna.
Mm, det finns alltid saker att sakna, som man inte var medveten om just då, som alla gulliga arbetskamrater mest av allt... Nu ska jag åka och bli ompysslad! Och stoppa mina värkande fötter i ett par sockor.
