"Jag tycker tamefan du börjer balla ur jag!"
ropar Johanna rätt så ofta åt sin väninna Agneta Patrull...
Det blev en sån där resdag idag igen. Hägernäs-stan-Jakobsberg-Hässelby-Hägernäs. Vaknade vid åtta idag, pigg. Det har inte hänt sen tv:s sommarlovsmorgon 1996. For in till stan och letade upp och i second handbutiker kring Slussen och Skanstull. På Lisa Larsson ett fynd - en brun ganska enkel långklänning, med smala axelband och gulddetaljer under byst och på axelbanden. Rätt smak och rätt storlek (den kombinationen är svår att uppnå) OCH rätt pris, bara 199:- *tummen upp*. Hoppas CM tycker den passar också, men han har själv sagt att dammode inte är hans kopp te, så det är den förhoppningsvis.
Jag var alltså i god tid ute vid lägenheten där jag skulle träffa de aktuella eventuella hyresgästerna som ville titta tillsammans en gång. De ville ha den. Hoppas bara allt går bra med föreningens tillstånd, det där har mina föräldrar hand om. Efter lite överläggande med syrran beslöt jag mig för att efter en liten stunds packning åka ut till henne och äta middag, dvs. rester från familjens middag igår. Jag vandrade ned till centrum med ryggsäck, axelväska och kasse böcker, när en tant i min ögonvrå plötsligt snubblade till och föll ned på gatan, tjoff! med huvudet före. Jag kastade mig dit (okej, överdrivet) och kollade läget, hon lät lite virrig men tror det var åldern och problem med språket som gjorde det mesta, och jag ropade till mig en ung tonårskille, första bästa snubbe som gick förbi, så kunde vi hjälpas åt att hjälpa henne upp. Vet sen äldrevården att gamlingar kan bli väldigt tunga om de inte har någon balans och får för sig att sätta sig ned igen, trots att de kan vara små och lätta som denna krumma, lilla dam var. Hon verkade okej, det blödde ingenstans och hon kunde stå. Jag blev glad att killen kom så fort jag kallade på honom, att han brydde sig. Sen tog jag bussen till Hässelby, gjorde entré och succé, och passade på att ta sällskap med syrran in till city sen eftersom det var så trist att bara glo på teve: Jan Eliasson på Här är ditt liv, nä usch.
Däremot kollade vi på amatörfilmen Småstadsliv ihop, en hälsingebuskis på film om den sjukskrivne varghataren Örjan, de smågnabbande väninnorna/städerskorna Agneta och Johanna, snusande hårdrockarsnubben Kenta och ursöta Solveig, samtliga med underbar bräkig Bollnäsdialekt och spelade av Christian Wallin & Christer Johansson. Se den, om ni vill se nåt annat än finslipade sitcoms. Både ettan och tvåan kan köpas i butiker i Alfta och Järvsö m.fl., om man inte har en morsa från Hälsingland som fixar filmen åt en ändå, höhö. En trea är på gång också, för att göra lite reklam. Vissa scener kan nog klippas ner rätt grovt som lätt blir tradiga, men hjärtat i filmen består, så länge alla egensinniga karaktärer är med.
Ni kan ju alltid hyra Stora kukar från Bremen annars ;)
Det blev en sån där resdag idag igen. Hägernäs-stan-Jakobsberg-Hässelby-Hägernäs. Vaknade vid åtta idag, pigg. Det har inte hänt sen tv:s sommarlovsmorgon 1996. For in till stan och letade upp och i second handbutiker kring Slussen och Skanstull. På Lisa Larsson ett fynd - en brun ganska enkel långklänning, med smala axelband och gulddetaljer under byst och på axelbanden. Rätt smak och rätt storlek (den kombinationen är svår att uppnå) OCH rätt pris, bara 199:- *tummen upp*. Hoppas CM tycker den passar också, men han har själv sagt att dammode inte är hans kopp te, så det är den förhoppningsvis.
Jag var alltså i god tid ute vid lägenheten där jag skulle träffa de aktuella eventuella hyresgästerna som ville titta tillsammans en gång. De ville ha den. Hoppas bara allt går bra med föreningens tillstånd, det där har mina föräldrar hand om. Efter lite överläggande med syrran beslöt jag mig för att efter en liten stunds packning åka ut till henne och äta middag, dvs. rester från familjens middag igår. Jag vandrade ned till centrum med ryggsäck, axelväska och kasse böcker, när en tant i min ögonvrå plötsligt snubblade till och föll ned på gatan, tjoff! med huvudet före. Jag kastade mig dit (okej, överdrivet) och kollade läget, hon lät lite virrig men tror det var åldern och problem med språket som gjorde det mesta, och jag ropade till mig en ung tonårskille, första bästa snubbe som gick förbi, så kunde vi hjälpas åt att hjälpa henne upp. Vet sen äldrevården att gamlingar kan bli väldigt tunga om de inte har någon balans och får för sig att sätta sig ned igen, trots att de kan vara små och lätta som denna krumma, lilla dam var. Hon verkade okej, det blödde ingenstans och hon kunde stå. Jag blev glad att killen kom så fort jag kallade på honom, att han brydde sig. Sen tog jag bussen till Hässelby, gjorde entré och succé, och passade på att ta sällskap med syrran in till city sen eftersom det var så trist att bara glo på teve: Jan Eliasson på Här är ditt liv, nä usch.
Däremot kollade vi på amatörfilmen Småstadsliv ihop, en hälsingebuskis på film om den sjukskrivne varghataren Örjan, de smågnabbande väninnorna/städerskorna Agneta och Johanna, snusande hårdrockarsnubben Kenta och ursöta Solveig, samtliga med underbar bräkig Bollnäsdialekt och spelade av Christian Wallin & Christer Johansson. Se den, om ni vill se nåt annat än finslipade sitcoms. Både ettan och tvåan kan köpas i butiker i Alfta och Järvsö m.fl., om man inte har en morsa från Hälsingland som fixar filmen åt en ändå, höhö. En trea är på gång också, för att göra lite reklam. Vissa scener kan nog klippas ner rätt grovt som lätt blir tradiga, men hjärtat i filmen består, så länge alla egensinniga karaktärer är med.
Ni kan ju alltid hyra Stora kukar från Bremen annars ;)
Kommentarer
Postat av: Jennie
Tell me about it!! För några år sen råkade jag och mitt ex ut för en hel drös med gamla damer som föll kors och tvärs varje söndag! Väldigt tunga blir dom...
Trackback
