kattungejävel

Jag har två nya kompisar; Monstret i Kallhäll, som är något svår att prata med men som är följsam, söt och intressant udda, och Gud som är snäll och nyfiken. Den sistnämnda är som en gammal klasskompis, med vilken man kollar av vilka han har kontakt med från UM och vad som hände dem.
Kungsholmarn ringde två kvällar i rad, först när jag sov över hos Malin och såg på Let's Dance, och sedan när jag hade Nilla över och såg film om ungdomar med svamphallucinationer och mord. Vi bokade träff igår efter dansen, men han ställde in med en ledsen smiley. Så jag åkte hem och lekte på gården bland minigolfbanorna som mitt hus har; gled fram på isen med kängorna och pratade med Monstret. Söndagstomhet rådde i staden.
Jag är otroligt människotörstande. Jag njuter av att vara själv, men suktar likväl efter sällskap och någon att dela med. Och mer aktiv än nu har jag aldrig förr varit; åker in till stan, går i centrum, far runt till vänner och bokar in. Frågan är väl mest vem man helst visar opp för mamma; en Gud eller ett Monster? ;)

Ringde Ungdomsmottagningen eftersom jag är ungdom i den här kommunen, och receptionisten föreslog med övertydlig pedagogism att jag skulle gå på deras föreläsning om p-piller. Jag förklarade att jag redan hade ätit p-piller men för några år sedan och att jag var i behov av rådgivning av mer personlig art, och därför bokade hon in en telefontid med en barnmorska, som i sin tur ringde upp efter en timme och glatt sa att eftersom jag är EXPERT på p-piller kan jag bara slinka in på deras drop-in-tid på torsdag. Jag undrar lite lätt hur jag blev expert bara för att jag inte behöver gå på en lektion i hur preventivmedel fungerar, kanhända är det för att jag är tjugoett och inte fjorton?