Svenssongenen i det nilssonska släktet

Och så ärvde jag väl svenssongenen i det nilssonska släktet, konstaterar jag i konversation med låtsaskusinen från Orsa som är ofrivillig hemmafru i Shipley utanför Leeds. Jag kuckilurar med pojkar inom några mils avstånd, she goes international och flyttar utomlands till sina kärlekar. Jag pluggar till ett svenssonyrke och bor hemma, hon spelar på barer. Och då och då skickar vi några rader till varann i cybern. Klockan är fem i ett. Eisa ska vara med i en bok som handlar om att vänta barn, den ska jag köpa. Hennes lille u-landsbarn (är det bara hon som får säga så eller får jag?) dreglar och jag är normaltråkig och säger att han dreglar som bebis, som tonåring och som gammal gubbe, och alla andra dör över hur han snuskigt söt han är med en stor fläck på tröjan! Mat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0