Hjärtan i guldbrunt

Sätter hjärtan i brand med mina texter. Ibland önskar man att man var tjugo år äldre... I vissa fall trettio år äldre. Jag har i alla fall lärt mig att åldern bara är en siffra som alltför ofta förstör och tvingar människor att hållas åtskiljda, man kan ha massor gemensamt med en person tills frågan om åldern tvingar sig emellan och besvikelsen är stor när personen i fråga visar sig vara sextiotalist, eller i ett fall, fyrtiotalist. Där stängs butiken, rent principellt. Det går ju inte, inte på något sätt. Vi är i två helt skilda världar. Åldern är synonymt med alltför väsentliga saker; intressen, yrkesliv, drömmar, familj, vänner, hobbies.
Men det är lustigt; hur vi människor skiljs åt för alltid beroende på vilket år - eller årtioende vi föds. Min sanna själsfrände kanske är död, eller kommer födas när jag själv ligger för döden, i ett annat land. Fast det beror ju på om sådant är förutbestämt, eller om man skapar sin egen själsfrände utifrån dem man möter och har en möjlighet att lära känna. Två olika skolor.
Jag har tonat över det röda med den fula utväxten nu, med guldbrunt. Inte helt vackert, men skapligt.



Edit. Svar till Patrick: Nej, vi pratade över nätet och sedan som en naturlig undran frågade jag vilket år han var född eftersom det är ganska väsentligt för att kanske utveckla en relation. Jag har fortsatt mejla med honom, vi kan fortfarande ha ett utbyte både rent informativt och socialt, men åldern sätter i det här fallet stopp för någon djupare bekantskap. I andra fall kan det vara utseendemässigt eller avstånd, eller kulturella skillnader. En åldersskillnad på 43 år kan de flesta förstå är orimlig på flera plan. Men om vi ser till värderingar och egenskaper över gränserna behöver åldern inte vara ett hinder (tänk exempelvis arbetskamrater, där kan det fungera bra trots denna åldersskillnad).
Och det här kan bara ske på internet, aldrig på stan, lite av charmen med communities, eller hur? Insidan betonas, inte utsidan. Hade han bara pratat om sitt intresse för barnbarnen hade jag aldrig svarat, eller hur?

Kommentarer
Postat av: Belle

Försöker du säga att du hittat en sextioåring Hanna? ;)

2008-11-19 @ 09:16:42
URL: http://2livelife.wordpress.com
Postat av: Patrick

Ewwwhh, Hanna.. En sextioåring!!

2008-11-19 @ 09:54:01
Postat av: Kattungejäveln

Nej, jag hittade en person, som råkade vara 64. Det var liksom självklart att avsluta samtalet där, I don't do pensionärer liksom ;)

2008-11-19 @ 16:08:52
URL: http://kattungejavel.blogg.se/
Postat av: Patrick

Men visste du innan att denne var pensionär?

Jag menar, det är ju inget fel i att hänga med och fika en dag, köpa tidningen så där mysigt och sedan sitta nere på lokala spelbutiken och lägga in några tipsrader..

2008-11-20 @ 10:04:34
Postat av: Patrick

Hmm. Jag tror att de flesta som i förtid vetat att den andra personen är pensionär inte skulle svarat eller skrivit något tillbaka. Nu gjorde du det utan vetskap om detta och lika bra kanske det var. För mig själv så ser jag ingen tjusning i att ens ha en líten relation till någon som är 60++. Jag träffar nog av dessa på jobbet (som besökare och de jag jobbar med), och där får det ta slut. Vilket det detgör för de flesta i mitt yrke.

Jag är mer imponerad av att den du träffade verkligen är inne på comuntities. Coolt.



//Young At Heart, Young in Mind

2008-11-21 @ 06:54:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0