Sleepless in Living Long

Borlængio är dött. Andas frisk söndag-natt-till-måndag med citronsmak och godiset sen Indiana Jones-filmen IV igår blev nyss uppätet. Vi körde till Nisshyttan till svärisarna och jag åt små tomater till köttet, och såg på foton. Jag läste även ett häfte á la hembygdsgård och två femtonåringar anno 1996 som skrev att Nisshyttan var bra att bo i för de äldre som vill ha lugn och ro, men lite trist för de yngre som vill till stan och roa sig. Tur var även att Stigs Livs-bussen kom med varor en gång i veckan. På vägen hem slirade vi på en tvättbrädegrusväg och sände Cs kusin en vinkning vid ett möte.
Tillbaka till Borlänge. Borta vid Systemet ser jag ett underligt ljussken blinka i natten, i rött och gult, som ett slitet lysrör och pallyftaren står som vanligt parkerat på högsta våningen i kontorshuset mittemot mig. Jag är sömnlös men det är enbart för att jag starkt förnekar min trötthet, egentligen vill jag bara lägga mig ned och somna till teveflimret. Men jag spritter istället lite med fingrarna och klottrar ner lite skämt som Henn Glysén på Betapet berättat såhär på efterdyningarna av Mors Dag.

"Varför vandrade Moses i öknen i fyrtio år?"
"Han vägrade fråga efter vägen"

"När öppnar en man bildörren för sin hustru?"
"A) När han har en ny bil, eller B) När han har en ny fru"

"Hur kan man se att en man planerar inför framtiden?"
"Han köper två flak öl i stället för ett"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0