kattungejävel

Samtalet med CJ sträcker sig långväga, ända från igår kväll och pågående, mitt i natten - och jag som blir purrad tidigt av mamma imorgon för att packa ihop det sista! Har även pratat med Kungsholmarn emellanåt och därför formuleras en liten fråga i mitt sömndruckna huvud, nämligen; När man inleder en relation med någon - då väljer man väl alltid det?
Eller blir alla kära och har inget val?
För alla väljer väl att inleda något? Man väljer att tycka om, väljer att bli kär, eller åtminstone väljer att göra sig beredd och öppen för det?
Så. Jag gör det som jag numera alltid försöker göra. Jag går på magkänslan. Allt annat är grus som försöker hindra mig från att göra det rätta, småsaker som nyfikenhet, attraktion och ytlighet som försöker täcka över och försvara det äkta.
Visst har magkänslan haft fel i mångt och mycket, eftersom jag typ alltid känner motvilja inför att exempelvis få besök. Men vad det gäller relationer, då får jag välja - antingen låter jag magen gruva sig, eller så lyssnar jag på den, lyder och plockar bort det störandet momentet.