kattungejävel

Jag är ältaren från Hässelby, hon som ältar allt och tänker alldeles för mycket!
Pratat med Nilla som hotar med att slå mig med en knölpåk... men jag kontrade med att då skulle min nära-döden-upplevelse ge mig ännu mer analysmaterial.
SLUTA TÄNK!
Och sluta skapa relationer likt en spindel väver trådar. Du är inte ensam. Haft en bra dag och så blir man kontaktad av någon med känslor... Jag orkar inte, det dog ut för två månader sen, du har inte sagt ett jota sen dess utan det var ett "ha det bra" och ändå kommer du alldeles för sent, när du är ute ur leken, och tror och avgör saker som du inte kan bestämma över. Smickrad en smula men mest trött. Jag vill ju inte, jag orkar inte. Jag ska rekommendera mina döttrar att leka av sig så att de vet vad de vill när de är 21. Fast det kanske bara blir värre då.
Och så tänker jag... och analyserar. Det jävla ältandet.

Jag ska kontakta nån. Prata med nån, typ studenthälsan eller ungdomsmottagningen. Jag pallar inte att a) vilja träffa vänner b) undra varför jag vill se dem c) ifrågasätta om jag verkligen vill träffa dem d) tänka om det verkligen är roligt eller bara förväntningar att det ska vara roligt e) undra om jag bara låtsas jag att jag vill f) om det finns något jag gillar överhuvudtaget g) om man kan gilla något överhuvudtaget eller om det är något jag tvingas ta ställning till av tvång, kommer det av sig självt eller är det tvång som andra ligger bakom eller om jag uppfunnit detta tvång för att jag inte tycker något utan tvång eller....

Nilla. Knölpåken.