kattungejävel

Jag tror att om jag träffade mig själv skulle vi ha det ganska tråkigt med varandra. Jag hade inte vetat vad jag ville eller menade. Om vi inte lyckades pricka samma sida av mig förstås. Samma humör, icke att förglömma.

Däremot skulle jag vilja träffa min framtida gamling. Eller glutta lite på mig som barn... Jag brukar tänka på mig som tioåring och fjortonåring, för jag har liksom små meddelanden till dagens jag från dåvarande jag. Om saker jag inte får glömma och saker jag ska tänka på. Både fram och tillbaka. För jag har ju liksom alltid längtat efter dagens mig och dagen idag. Jag visste hur det skulle gå (bra) ifall jag skulle få det som jag ville. Dagen då jag slipper spela innebandy och umgås med folk jag avskyr, och viktigast av allt - gå hem när jag vill. Skita i andra, som jag inte kunde då...
Men dö, nu blev det tråkigt!

Imorgon kommer lillasyster! Just nu ligger SL-biljetten på 1 kr på Tradera! Hoppas vi vinner!

Nu har jag jätteont i magen eftersom jag sedan lunchen på jobbet vid halv tolv inte åt något förrän klockan 18.30. Då går det liksom inte att få ner något. Rätt åt mig. Aj aj.


Men visst blev den fin! Tagen med mobilen ute en dimmig kväll hem från jobbet. Och så blev det till två änglar, en med vacker klänning och ödmjuka ögon, och en med skägg och svans. Kanske jag och killen?

& vet ni! Min kille är så snäll - jag fick samma klubba TVÅ GÅNGER! Först när han kom hem från pizzerian och gav mig den. Sedan tog han tillbaka den alldeles nyss. Och sen kastade han tillbaka den så den hamnade på golvet. Tur att den har plast omkring sig. Jag ska äta den när min magge har slutat skrika röda stumma ord. Kanske får han smaka. Killen, inte magen. Men ha ha ha!