kattungejävel

Jag vet inte riktigt varför... men är fast i en liten låg humördipp. Det beror nog mycket på att jag i helgen hade fullt upp och varit med älsklingen på heltid, och sedan nästan inte gjort någonting på hela måndagen och hela tisdagen, kontrasten blir för stor och påtaglig. Bara läst lite, suttit vid datorn, handlat mat och idag en snabblunch med Nilla på stan. Blev ledsen igår kväll och grät, helt utan giltig anledning, och snorade ner hans tillmötesgående, mjuka bröst. Kan vara att för mycket dötid och ledighet är fördummande och att nästan alla tjejer jobbar och gör vettiga saker om dagarna. Kan även vara att jag ska tillbaka till jobbet och skolan snart, och att det trista övergår i ansträngning och vardag. Jag försökte beskriva det som att allt de vanliga glädjeämnena var överkluddade med blyertsstreck, överskissat. Ingenting känns roligt nu... CM försökte pigga upp mig med lite fantasier om framtiden men det går inte riktigt att tänka positivt när man är i en dipp och hela jaget är nere. Och nu sitter jag och har på trista tv-serier på i bakgrunden, är med i hätska debatter på FL och är inte ett dugg sugen på att lägga mig så att det blir en dag mindre kvar till... ännu mer tråk!!! Ååååh, fy faen vad bortskämd man kan vara då! Sitta ensam på kammaren och ha killen borta på konferens, sitta och gnälla på sin lilla blogg, och mala ner sig ännu mer i depp. Perfa. Fortsätt så bara, så blir det nog bättre.