kattungejävel

Ännu en självstudiedag! Men vädret är grått och trist, inte alls som i lördags då jag, Nilla och E hade utflykt! Jag hade en ledig dag och ville hitta på något; helst ta en dagstur bort och kanske åka färja eller något annat spännande. Efter lite snabb research om naturreservat fastnade jag för Tattby med bilder på dess lummig natur och texter om urskog och vatten. Nilla var på, och E - han blev också sugen på att ge sig ut i vildmarken. Med tro på att dessa två figurer tillsammans med mig skulle gå ganska bra ihop som resesällskap, tog vi Saltsjöbanan ut. Jag hade kvällen innan stått på tågperrongen efter jobbet och flirtat in mig på att E skulle fixa smörgåsar åt mig, så jag köpte drickyoghurt och kakor till honom som gentjänst. För ska det va picknick så ska det!
När vi stigit av i Tattby (ska jag prompt bo kvar i Stockholm kan jag väl täänka mig att flytta hit) var min kompetens som guide nådd till slutet. Vi valde att gå ner mot villorna (tydligen mitt beslut, de andra ville gå åt andra hållet) och det blev därför en slags stadsutflykt där vi strosade längst gatorna i ett idylliskt villaområde med det konstigare moderna huset efter det andra; Nilla med kameran i högsta hugg (Uppenbarelsekyrkan var verkligen vacker!) och jag och E som allmänt proffsiga sommarturister med ryggsäck. Nere vid hamnen hittade vi en liten miniö att käka lunch på, och där fruktade vi fiskmåsar och gjorde oss lustiga över en båt som övade på att köra i cirklar. Vi tog ett varv runt Saltsjöbadet; fotade, pratade, skojade. När vi återvänt till tågstationen ville vi inte riktigt hem, så vi provade det håll som jag avfärdat sist. Och se på fan - där låg den efterlängtade skogen, där vi både tog oss ned för sluttningar och uppför branta backar, hittade en parkeringsplats mitt i "ödemarken" och slutligen sjönk ned vid några klippor för att njuta av vågorna och pissmyrorna. Jag blev ett litet barn och balanserade på stenar, trampade sönder torkad tång och stoppade handen i vattenskummet - till de andras stora förtret, medan de "vuxna" solade. Jag med min känsliga rödtotts-hud blev dock kräfta på kvällen; solskydd - vad är det? Jag ville nästan sjukskriva mig från jobbet nästa dag!
Nåja, man har väl en gullig pojkvän som lät mig ligga med huvudet i hans knä och så smorde han in mig med diverse svalkande krämer och aloe vera-klet. Mina knogar är också alldeles torra; hudkräm - vad är det? eftersom jag tvålar in mig sjuttielva gånger vid handtvättningen efter kassajobb - pengar gör mig nästan svart om fingrarna, usch! Så dem tog han också itu med. Osså igår när vi var nere i Arninge C köpte han en varsin Tempurkudde åt oss; även jag ska ju sova gott, sa han med len röst, ty jag är fortfarande inte van vid hans vattensäng än.
Jag ska försöka lägga upp bilder från utflykten, men annars får ni hålla er till godo med min magnifika skriftliga skildring ovan. Fotograf Nilla har lagt ut bilder i sitt inlägg "Ut i naturen... eller?" http://eternalia.wordpress.com/2009/05/02/ut-i-natureneller/  Saltsjöbanan är min nya vän i kollektivtrafiken.

2009-05-09 kan jag äntligen föra över lite bilder från min döende mobil.

Nilla och E som låtsas att det är något intressant uppe i träden. Skildrar
hur Nilla fotade och vi andra strosade.

Ni förstår hur mysigt det var, denna dag? Njuter av utsikten av
Grand Hotel