Lugn som en filbunke
Finntroll är bra, och långfil är äckligt - det sitter ju ihop för fanken! Nästa gång får han köpa Kefir, det här håller ju inte :)
I helgen åkte hela kärnfamiljen upp till mormor i Bergvik och firade hennes 80-årsdag på lyxig krog. Jag kallar det lyxig krog i alla fall när lite glass med jordgubbar kostar 95:- spänn. Och jag insåg min fascination för järnsmide, och har berättat för CM att jag kommer vilja ha en hälsingebock på väggen hemma. Han föreslog balkongen, det tycker jag var en god idé.
Träffade en vacker Caroline igår ("UBG- Teknik- och gamla träningskompis-Caroline"), vi fikade hemma hos mig och pratade en massa. När jag sen åkte hem hade jag räknat med att få skjuts av CM, men han hade visst redan åkt, jag hörde av mig för sent, så då blev jag tjurig av tanken att åka en massa buss och vänta en massa på tåg - jag har kommit att hata denna pendling tvärs över stan - och kort i tonen la jag på. Skickade iväg ett sms där jag uttryckte min irritation över mitt felaktiga beslut att hasta iväg till en för tidig buss, och att jag inte orkade prata. Därefter slogs jag av en blandning av rädsla och spänning - vad skulle hända nu? Hur skulle hans reaktion vara? Men jag mottogs bara av lugn. Inget bråk, tjat, påtvingat försvarstal, utdraget tjafs i en värdelös maktkamp om rätt och fel. Bara lugn, kärleksfullt lugn. Jag kunde bara be om ursäkt för att jag låtit otrevlig och kvarhölls inte i någon ilska. Inga förmaningar, bara en förståelse för att det kan brista för mig ibland. Och jag påmindes återigen varför jag valt denna underbara människa till min.
I helgen åkte hela kärnfamiljen upp till mormor i Bergvik och firade hennes 80-årsdag på lyxig krog. Jag kallar det lyxig krog i alla fall när lite glass med jordgubbar kostar 95:- spänn. Och jag insåg min fascination för järnsmide, och har berättat för CM att jag kommer vilja ha en hälsingebock på väggen hemma. Han föreslog balkongen, det tycker jag var en god idé.
Träffade en vacker Caroline igår ("UBG- Teknik- och gamla träningskompis-Caroline"), vi fikade hemma hos mig och pratade en massa. När jag sen åkte hem hade jag räknat med att få skjuts av CM, men han hade visst redan åkt, jag hörde av mig för sent, så då blev jag tjurig av tanken att åka en massa buss och vänta en massa på tåg - jag har kommit att hata denna pendling tvärs över stan - och kort i tonen la jag på. Skickade iväg ett sms där jag uttryckte min irritation över mitt felaktiga beslut att hasta iväg till en för tidig buss, och att jag inte orkade prata. Därefter slogs jag av en blandning av rädsla och spänning - vad skulle hända nu? Hur skulle hans reaktion vara? Men jag mottogs bara av lugn. Inget bråk, tjat, påtvingat försvarstal, utdraget tjafs i en värdelös maktkamp om rätt och fel. Bara lugn, kärleksfullt lugn. Jag kunde bara be om ursäkt för att jag låtit otrevlig och kvarhölls inte i någon ilska. Inga förmaningar, bara en förståelse för att det kan brista för mig ibland. Och jag påmindes återigen varför jag valt denna underbara människa till min.
Kommentarer
Trackback
