Stilla julafton

Jag vaknade tidigt idag och det var min tredje natt i Jakobsberg. Första natten invigde jag i min stolta ensamhet insvept i morgonrock och en lyxig (nåja) likör i en glöggkopp. Och julaftonen startade med finalen av tv3:s Top Model och ett antal sms fram och tillbaka, en tillönskning av trevlig onsdag till min syster (som inte firar jul med killen) men desto fler god julhälsningar till nära och kära. En viss CJ fick ovanligt många, jag vet inte vad =)

Stockholms stad var folktom när fadern styrde hemåt mellan butikernas neonljusskyltar och de parkerade bilarna längs Södermalms gator. Nu är vi hemma i radhusidyllen och pappa läser från den humoristiska halstablettasken jag gav honom, "not for girly men" tror jag det stod, och beundrar (återigen ett nåja är på sin plats) halsduken från hans äldsta dotter. Mamma blev nog också glad över sin "badbomb" för duschkabin. Själv bär jag ett par unikt designade örhängen jag fick av min yngsta åttaårige kusin, han har själv gjort dem. I sin tur blev han glad över Pokemonkorten han fick av sin otroligt snälla kusin, han har redan 1500 stycken enligt honom själv men nio till är fortfarande lika utmärkt. Han är så lillgammal och härlig, min stora lillkusin! "Vilken bra", sa hans mamma om en annan julklapp, och han fällde kommentaren "Ja, den var lite bra". Liksom höjdaren "Men jag har inte fått det jag önskade mig", påpekat med ett sting vänligt inlindat anklagande, tills sista klappen kom, ett stort set med Pokemonkort, och han kläckte ett "Nu fick jag det jag önskade mig!"
Vi firade ute i Farsta tillsammans med min mellanfaster och hennes familj, samt ett par vänner till dem, och efter att jag fått en privat konsert av kusin C som vackert framförde en egen julsång, kan jag konstatera att det var en mysig jul i gott sällskap.

Ikväll blir det kanske Mars Attacks! - den film jag under många år varit livrädd för men som jag sakta men säkert vande mig att uppskatta. Jag hatar av hela mitt hjärta dessa vidriga rymdvarelser ända sen jag såg filmomslaget på fritidshemmet Klubben på mellanstadiet och lämnade filmfredagen i protest. Sedan fick jag ändå se den under tjejkvällen brudarna i klassen ordnade, det var inte riktigt läge att gå därifrån då när någon förtjust hade hyrt den på VHS-band. Jag var även tvungen att klippa ut bilden på en av rymdvarelserna ur en Fridatidnings sammanfattning av året 1996 och slängde i soporna, jag stod inte ut med tanken att hans onda ögon skulle finnas någonstans i mitt rum.

Så, nu har prästen skänkt sina läsare dagens kloka ord. Dags för skinkmackan min ömma moder brett mig framför marsianernas attack av jorden. Jag avstyrde förslaget att se "den där... eh... The Secretary"-filmen, jag har sett den och vill inte se spankingscener med föräldrarna, nej tack, tack gudgubben att vi inte har kanal sju så den skulle kunna komma på tal som kvällens filmförslag.

Imorgon tar vi förbi Uppsala-Gävle-Söderhamn till mormor och eftersom grannarna är visa nog att stänga ute mig från deras trådlösa internet kommer kattungejävelns tal till församlingen förbli glest införda ytterligare en tid.

Hav tålamod, kamrater. Numer går jag och lägger mig i tid utan datorn eftersom TV är tråkigt, ingen ärtsoppa utan pannkakor till efterrätt, vet ni.

En god jul och ett lyckligt 2009 önskas ni alla

/Kitty


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0